Aftonbladet – 1 mars 1845, sida 1

alt det förslag de antaga ej hunne att, i anseende till nödiga preliminär-åtgärder, och förslagets öfverlemnande till Kongl. Maj:t, bringas i verkställighet till den 4 Juni. Detta ansåg äfven Hr Öfverståthållaren öfverensstämma med den naturliga ordningen, och hemställde, att den måtte iakttagas. Men derpå uppstod en mycket varm diskussion. Hr Brandel protesterade emot den tydning, som grefve Frölich gilvit åt hans yttrande, men yrkade likväl i fem eller sex serskilda föredrag, att uppskof måtte ske, och församlingarne höras huruvida de ville bidraga genom en serskild afgift till fyllande af den brist af 41,000, som, enligt kommitterades förslag, fordrades för att tillvägabringa nattbevakningen. Häremot gjordes flera invändningar, af herr boktryckaren Hjerta, herr lifmedikus Retzius, herr major von Moltzer, grefve Frölich, herr åldermannen Westin m. fl. husegare. Det anfördes, att om förslaget ej antogs af husegarne, så behöfdes icke heller någon framställning om medel; att ett uppnäimnande af en viss summa skulle. presumera, att man redan ingått i hufvudsaken, att om ock förslaget först pröfvades till sina hufvudgrunder, vore man lika väl oförhindrad att sedan öfverlägga om medlen, emedan utan deras anskaffande förslaget i alla fall ej kunde realiseras; att någon gällande lag icke finnes, som tillåter beskattning i sockenstämma på andra än husegare m. m. Allt detta tycktes dock vinna mindre gehör än herr Brandels framställning, dels emedan det fanns en flock ibland husegarne, som öfverhufvud lära infunnit sig för att motarbeta en förändring i det nuvarande bevakningssättet, dels ock, emedan andra husegare, ehuru omfattande det nya systemet med bifall, likväl lyssnade begärligt till den förespeglade farhågan, att om man först inlät sig i någon pröfning af förslaget, och antog hufvudgrunderna, så skulle hufvudstadens öfriga invånare sedan icke bry sig om, att lemna något bidrag. Deremot ville man på den sidan ej höra på den invändningen, att hufvudstadens öfrige invånare nu sannolikt med vida mera skäl skola svara, att de icke kunna befatta sig med någon fråga om medels anskaffande, innan de veta huru dessa medel skola användas. Denna sidan segrade också derigenom, att Hr öfverståthållaren förklarade sig ej kunna förvägra att framställa proposition på denna bezäran, oaktadt några ledamöter invände att man vore uttryckligen sammankallad för att i daz taga kommitterades förslag under öfverläggning. Sålunda blef till och med frågan om uppskofvet japroposition, sedan Hr Brandel förändrat den sålunda, att det föreslogs begära en kapitationsafsift al 42 sk. banko på hvarje mantalsskrifven person i Stockholm, hvaremot kontraproposition var att förslaget skulle företagas till öfverläggning, och voteringen utföll med 70 röster mot 55, för den förra meningen. Flere ledamöter reserverade sig emot det beslut, som härigenom blifvit fattadt, och den förvända ordning, hvari saken kommit; deribland anmärkte ledamöter af kommitteen, att de hoppades det åtminstone ej skulle läggas dem till last, i händelse genom det nu tillvägabragta dröjsmålet hela husegarnes förra beslut om en civil nattbevaknings tillvägabringande skulle blifva tillintetgjordt enär kommitterade för sin del fullgjort sitt uppdrag med all den skyndsamhet, som varit möjligt