Aftonbladet – 26 februari 1845, sida 2

sel skulle helt och hållet förqvälvas. Mot denna förutsättning synes det strida, att befälet ihvarje ögonblick visar sig försedt med laddadt gevär, hvilket måste icke blott hos befälet försvaga det nödiga aktgifvandet på sitt handlingssätt, det der hvarken bör förråda fruktan eller tyranni, utan ock hos manskapet underhålla misstroende och en dof ilska, som göra all förbättring omöjlig och förr eller sednare komma till utbrott. Utan tvifvel finner befälet vid en sådan korps oangenämt att gå mindre starkt beväpnadt, än lagligt vore, bland personer, om hvilkas goda sinnesstämning mån ej är fullt förvissad; men-då kuraget,. att visa manskapet förtroende, just är vilkoret för duglighet hos befälet vid kronoarbetskorpserne,. får detta väl finna sig dervid. — Hos Herrar Östlund och Berling i Norrköping har börjat utgifvas en samling romaner, hvilken uteslutande skall bestå af Svenska originaler, hvarföre samlingen också kallas originalbibliotheket. Början har skett med eit arbete af Fru Carlen, kalladt Vindskuporna. Man omnämner ock, alt ett arbete skall vara att vänta af Hr Karl Kullberg, ett annat af författaren till Adolf Findling och Friseglaren, ett tredje af Crusenstolpe o. s. .v. Det är ett ingalunda lätt företag för en förläggare, och således i samma mån äfven förtjenstfullt, att kunna underhålla en sådan samling med idel originalarbeten af värde. DET NYA REPRESENTATIONSFÖRSLAGET. KonstitutionsUtskottets stora betänkande i representationsfrågan är nu färdigtryckt, och bordlägges 1 dag i alla riksstånden. Det är ett väldigt opus, af icke mindre än 24 tryckta ark eller 492 sidor i qvart, af hvilka Utskottets så kallade majoritels förslag upptager 88 och reservationerna 4104 sidor. Det är begripligt, att någon fullständig revy al ett så vidlyftigt arbete icke kan inpressas inom omfånget af en tidningsårtikel; men allmänheten kan imedlertid göra sig en tillräckligt åskådlig id om det hela, genom upptagande af den delen af förslaget, som angår sjelfva grunderna för valrättens utöfning och för representationens sammansättning, hvarföre de SS, som handla derom, här nedan införas. : Hvyilka olika meningar och tvister än må framkomma angående de serskilda delarna af detta olyckliga och mödosamt framkomna foster, så torde man dock med temlig trygghet kunna säga om det hela, att någonting konstigare eller rättare krångligare samt mera osammanhängande och osystematiskt aldrig sett dagsljuset. Det första obestridliga beviset ligger i den kungörelse, som genast 2 S:n innehållir, att ;Riksens Ständer utgöras af fem stånd. Denna tanka är redan ifrån örjan så stötande, att hvar och en, med tankan på Svenska folkets behof af enhet och kraft uti sin representation, skall skygga tillbaka derför: men känslan af obehag väckes än mera, då man straxt derefter finner, att Utskottet varit stadt i en så stor andeiig fattigdom, att det icke en gång varit i stånd att gifva ett namn på det mixtum compositum, som skall utgöra det femte ståndet, utan, för att få ihop detsamma, måst sätta ihop tvenne alldeles heterogena elementer, nemligen de embetsmän i statens tjenst och fastighetsegare på landet, som icke höra till någotdera af de förutnämnda stånden. Och ändå hade det ej låtit sig göra att komma fram med detta stånd, om ej förfaåttarne till betänkandet hade förut betydligt inskränkt omfånget al Bondeståndets nuvarande representationsrält, och förklarat att det består af sådana hemmansesare och kronohemmansåboer, hvilka tillhöra allmogen. Detta är, såsom man ser, ett helt och hållet godtyckligt begrepp; ty hvarje jordbrukare, som icke hör till något annat stånd, måste ega rätt att säga sig tillhöra allmogen, likaväl som en bonde har rätt att kalla sig possessionat. Dessutom uppreser detta å nyo den förut iyckligtvis nedrifna orimliga gränsskillnaden emellan innehafvarne af olika hemmansnaturer, såsom skatteoch frälsehemman; med ett ord, ett större elände i afseende på tankeföljd och urskillning skulle vara svårt att med flit söka påhitta. Vill någon vidare veta, huru de serskilda Stånden inom sig skola representeras, så läser man, att ledamöterne af adeln hafva olika rösträtt, allt efter rangen; mindre än underlöjtnants rang en röst; från underlöjtnants till öfverstelöjtnants två röster; för högre rang än öfverstelöjtnants tre röster, samt serskildt för fastigheter. — Således syftar det äfven att återinföra klassprincipen inom adeln, på byråkratisk grund. Presterna inom sig välja i fyra klasser 0. s. v. Lika sönderhackadt och oefterrältligt är förslaget i afseende på sjelfva valförrättningssättet. Slutligen är det ett kostligt tillägg alt samma valkretsar skulle tillsätta ledamöter i den äldre och iden yngre kammaren, men den äldre likväl hafva absolut veto mot den yngre. Vi meddela nu de ifrågavarande paragraferna, som innehålla de hufvudsakliga bestämmelserna. Läsaren må sjelf deraf döma: 5 2. Riksens Ständer utgöras af följande Fem Stånd, nemligen: 4) Ridderstkanet och Åfdeln: 9) Pre