Aftonbladet – 25 februari 1845, sida 3

proiessorn sjell, Som tor acn San, nan Vill stalla I I ljuset, att ytterligare berigtiga sitt eget berigtigande. I Dertilk bör han ju icke vara obenägen, då ban uppIträdt så medlande och opartisk i denna fråga och I för bildningens stora intressen med allt skäl bör anses lifvad af ett sannt nit. LANDSORPES-NYEEKETRR. Hernösand d. 20 Febr. Under loppet af år 4844 hafva inom Vesternorrlands län blifvit fångade och dödade: 8 björnar, 7 vargar, 4 filfras, 469 räfvar, 46 lodjur, 38 mårdar, 47 hökar, 37 skälar och 2 örnar. — Den utmärkte och nitiske norske missionären pastor Stockfleth har under sin nedresa till Christiania ett par dagar uppehållit sig härstädes. Denne ovanlige man har med en ihärdighet och ett nit, lika sällsynt som förtjenstfullt, i hela fyra åren oupphörligt vistats ibland Lapparne, hufvudsakligen i Norska Finnmarken, men äfven ide Svenska Lappmarkerne, och de Ryska åt Hvita hafvet till, i ändamål att bidraga till förbättrande af religionsundervisningen, och för att medelst noggrann kännedom af Lappska språket i sin renhet och af dess dialekter, kunna vinna ett för både Norska och Svenska Lapparne gemensamt skriftspråk. Det stafningssystem han för Lappska språket uppfunnit och i sina tryckta arbeten begagnar, lärer enligt sakkunniges omdöme ega stort företräde framför det hos oss ännu begagnade. Hr pastor Stockfleth har under sina vidsträckta och besvärliga färder varit nästan öfverallt beledsagad af sin fru, som färdats hundradetals mil i akja med ren, och ofta fått tillbringa natten i snödrifvorna under bar himmel ien köld, deri en Stockholmsdam genast förfrusit. Fru Stockfleth är troligen det i höga norden mest vidtberesta fruntimmer. (H. P.) Gefle d. 24 Febr. Vådeld utbrast kl. omkring half 8 i går afton i målaren Sjöströms gärd vid kyrkplanen uti den del deraf, som begagnas till garfveri, men släcktes lyckligt innan ens sprutor hunno ankomma till stället och sedan klämtningen endast en stund fortgätt. Elden förmodas hafva kommit lös af för stark eldning under dagen och försummelse att vid folkets bortgång afsläcka eldstaden. (N. N. P.) Upsala d. 22 Febr. Urvädret fortfar; nordostvinden kör ihop stora drifvor i gator och gränder, och kölden målar näsorna med den klaraste gredelina färg. — Sist, tisdags eftermiddag tilldrog sig den lyckligtvis sällsporda händelsen, att ett litet barn föll ut genom fönstret från andra väningen af ett hus här i staden. Barnet hade sutit på ett bord framför fönstret, som var försedt med innanfönster. Vid hvardera ändan af bordet — så berättas det — satt en qvinsperson, en af dem troligtvis för att efterse den lilla. Imedlertid måtte konversationen blifvit alltför intressant; ty först när rutorna klingade och barnet låg nere på den hårdt tillfrusna gården, blef det tid att röra på sig. Någon svårare följd efter fallet lärer hittills icke förmärkts; endast ett par blånader i ansigtet och på ena axeln. (Corresp.) — Följande olyckshändelser hafva nyligen timat inom länet. Boställsbrukaren Jan Jansson i Verkesta, Husby Sjutolfts socken afhände sig d. 3 d:s lifvet medelst intagande, sannolikt i flere repriser, af arsenik, för att dymedelst taga ett hastigt farväl af denna snöda verlden, och med detsamma göra slut på egna bekymmer om framtida utkomst för sig, hustru och barn. — Arfvenledes har d. 7 d:s torparen Per Rosengren å torpet Källsätra under Hamby i Breds socken ihjälfrusit på vägen mellan Sala stad och Tärna by i Vesterås län. (Thorgny.) Calmar d. 49 Februari. Gardisten Johan Ljung, artilleristen Gustaf Struts samt en kringstrykande -mansperson, gemenligen Klute Gustaf kallad, hafva, i sällskap med drängen Johan Schapau och soldaten Carl Haag, alla hemma i Gillberga, Söndagen d. 2 dennes i rusigt tillstånd å allmänna landsvägen öfverfallit och illa slagit bonden Jonas Peter Jonsson i Gillberga, hvilken var stadd på hemresa från Högsby kyrka, der han bivistat gudstjensten. Icke nöjde dermed, hafva samme våldsverkare dagen derpå besökt Jonas P. Jonsson i hans egna hus och der öfverfallit honom, men blifvit bortdrifne af mellankommande personer. Fredstörarne äro tilltalade vid vederbörlig domstol. — Bonden Peter Andersson i Idehult, hvilken d. 3 dennes gjort ett besök hos enkan Maja Stina Petersdotter å Skälby ägor, blef, vid utgåendet derifrån, öfverfallen af bonden Olaus Olsson Bockberg i Påryd, hvilken med en bössa tilldelade Peter Andersson så svåra slag, att de anses medföra fara för lifvet. (C. P.) ; Carlskrona d. 49 Februari. Af fångpredikantens till konsistorium och fångstyrelsen insända em-: betsberättelser för sistförflutna året inhemtas: De lifstidsdömdes antal härstädes utgjorde vid 1844 års början 461; kronoarbetskarlar i staden och på Kungsholmen voro 450. Vid 4844 års slut hade antalet af lifstidsdömde minskats till 457 och kronoarbetskarlspersonalen till 438. Under samma år hade ! med döden afgått 48 inom fångförsamlingen, nemligen: lifstidsdömde 5, kronoarbetskarlar 7 och länsfångar 6. Under samma tid har tillkommit vid församlingen 47, eller lifstidsdömde 4, kronoarbetskarjar 43, hvaremot 3 lifstidsdömde blifvit benädade och 42 kronoarbetskarlar afgått. Till H. H. Nattvard hade under tiden, efter föregången beredelse, blifvit admitterade 8 personer, nemligen kronoarbetskarlar 4 och lifstidsdömde 4, af hvilka 2 varit öfver 60 år gamla och de öfrige emellan 20 och 30 år; likväl finnas 3 kronoarbetskarlar, som ännu icke kunnat admitteras, men hvilka dock äro under beredelse. Läraren har hafvit glädjen se sina bemödanden bära sod frukt, ty i samma mån han funnit många fånZars kristendomskunskap tillvexa, har han äfven sett ieras uppförande förbättras; beklagligen har han lock hos andra icke kunnat i detta afseende verka lågot till förbättring. — Af de åtta personer, som Lifvit beredda till och sedan begått den hel. Nattarden, har derefter endast en gjort sig saker till estraffning; men dennes fel var af den beskaffenet, att det endast efter krigslag fanns oförlåtligt:s -— A 2 -— OM p———