Aftonbladet – 20 februari 1845, sida 2

BREF IFRÅN LANDSORTEN, RÖRANDE HÖGVÖRDIGA YTTRANDEN I REPRESENTATIONSFRÅGAN. ?) Fjerde brefvet. Läsaren torde erinra sig att dei det föregåend sammanställda högv. inkasten emot representationsförslaget gällde behofvet af förändringen jemte hennes princip och härkomst — omstän digheter, hvarvid man med skäl fästat vigt, d de utgöra vilkor sine quanon för hela frågan upptagande till behandling. Också, ifall man kun nat ådagalägga att ingen förändring behöfdes: at den föreslagnas princip vore falsk, och att hon afseende på sin härkomst antingen vore olagli; eller oförenlig med nationens lynne och vanor ja med ,vårt klimat — efter hvad herr kon traktsprosten Odelberg försäkrade (se Pr.st. Prot S. 57) så skulle det uppenbarligen varit ett öf verflödsarbete att kosta någon undersökning pi andra henne vidkommande omständigheter, så som hennes form, vilkor, verkningssätt, syftninc och följder. Det nyssnämda ådagaläggandet. va imedlertid hvad som råkade uteblifva på der stationära sidan; under det att man på den pro: sressiva lätt och bindande bevisade motsatsen eller både att förändringen behöfs, att dess princip är den enda rätta, och att dess härkomst ä1 både grundlagsenlig och urgammal. Till vederlag för den saknade motbevisningen har det stationära partiet ej, i dessa delar, haft annat att andraga, än de fraser, ordspråk och föregifvanden som jag anfört i det föregående; allesammans så bristfälliga på innehåll eller tillämplighet till fråsan, att de antingen ej tålt tillhopaställas utan tt störa betraktarens allvar, eller gifvit vika vid örsta påkänning. Inseende förmodligen, att toma utrop och ogrundade uppgifter äro klena skäl, hafva imedertid några bland de högv. talarne försökt sig ifven i bevisningsväg, med urval likväl af sålana omständigheter i förslaget, på hvilka någoning ofullkomligt syntes lättare att upptäcka. Mot lessa omständigheter , nemligen förändringens form och vilkor, hade anmärkningar ej heller saknats ifrån den sidan, som antog förslaget: och le högv. talarne råkade sålunda använda sin deluktionskonst på ett håll, der den minst behöfles och der den hädanefter skulle blifva ännu ner öfverflödig, sedan reformvännernas nya förlag aflägsnat de anmärkta felaktigheterna i fornen och vilkoren. Det skulle, at samma orsak, ipptaga en för åtskilligt af mera vigt påkallad lats, om jag här ville nagelfara med dessa de vögvördigas öfverflödiga deduktioner. Mängden sland förslagets högvmotståndare åtnöjde sig lock att, äfven i afseende på dessa förhållanden, ramlägga fraser i stället för bevis, och några leribland af mycket karakteristisk natur. Fastän det under diskussionerna blifvit på det ullständigaste utredt, att den hundradels röst vid ralet af valman, hvartill förslaget berättigade äga) Se M 6, 9, 27, 98, 31.