Aftonbladet – 17 februari 1845, sida 3

Article Image
LuaTISDOTE UPPLOFAC LYBNUS Stat på OSaKker STUund, ar Isprucket i hvalfvet längs åt hela byggnaden,samt att Idet kostat staten 210,000 rdr, förklara: att då det Tlärer vara allom bekant, att näst berg, ingen byggnadsgrund är pålitligare än sand, af alla jordarter Iden minst sammantryckliga, samt att den mark, Ihvarpå Carlsborg bygges, består af en sandäs med tHikartade sandlager, så lärer detta förhållande vara Inog för att betaga all farhåga för grundens osäkerIhet, samt ådagalägga att det endast är digten derom som är grundlös; att likväl vid en byggnad såIsom denna, der det är omöjligt att säkert beräkna den olika tryckning, som de sammanhängande ytterImurarnes och de inre pelarnes olikt lastade ytor skola utöfva, det skall hända att, oaktadt sandens och sjelfva murbrukets ringa sammantrycklighet, en olika sättning i yttermurar och pelare eger rum, kan hvarken vara oväntadt eller vittnande om fel i byggnadssättet. Denna olikhet har icke behöft vara mer än !, tum, för att ovilkorligen åstadkomma en rörelse i hvalfvet, som genom spricka gifver sig tillkänna, hälst då hvalfvet, såsom här, utgöres af ett tunnt brandhvalf af endast en fots tjocklek. Att denna sättning och rörelse varit af en sådan obetydlighet och icke fortgätt, sedan byggnaden i 3:ne är varit till massa fullt färdig, derom vittnar den s. k. sprickan bäst sjelf, och önskligt vore, att både enskildta och offentliga byggnader aldrig buro farligare märken af rörelse i muren. Det klander framställningen innebär är derföre högst orättvist. Hvad äter kostnaden vidkommer, så kan väl ingen förvänta, att en, med fasta murar och i 2:ne våningar hvälfd, 242 alnar lång byggnad, hvars jernplåttaks yta utgör V, tunneland, skall kunna uppföras för ringa summa; likväl kan jag med säker siffra, när som hälst, visa den värda riksdagsmannen, ifall han vill sig derom underrätta, att byggnadskostnaden icke uppgär till ?.,, och med pålagde biomkostnader, churu höga och arbetet fördyrande dessa äro iföljd af Rikets Ständers misshushållning, att låta bedrifva så stora byggnadsföretag med alltför små anslag, ) icke uppgår till mer än , af den oriktigt uppgifna summan. Om Carlsten har Lars Rasmusson från Götheborgs län berättat, att det anslag, som nu begäres blifver endast medel till bekostande af onödiga prydnader och ornamenter. Byggnadsmethoden är här alldeles förvänd; att för några är sedan en krutkällare byggdes, som kostade 4000 rdr bko. Till fyllning och murbruk begagnades saitsjösand, hvadan källaren fuktade och var oduglig, raserades och måste nybyggasn, samt att man de sednare tidern2 endast prydt och önskar förmodeligen ännu mer pryda Carlsten med granlåter och bildhuggerier. Om den värda talarens tycke om arbetsmetoderne, vill jag icke tvista; men anmärkas kan, att om han i dem är kunnigare än ingeniör-oMicerare, så gör han mycket iila, att icke till deras och andras upplysning bekantgöra hvad han bättre vet, och tills så skedt, saknar han rätt att fördöma dem, som följa de metoder, kunskap och erfarenhet hittills gillat. Beremot får jag förkiara, hvad ock hvar och en på stället kan intyga, att af hans öfriga, här ofvan anförde uppgifter, hvarje ord, ifrån det första till det sista, strider emot sanna förhållandet, emedan, alltsedan den nu pågående nybyggnaden och reparation af Carlsten börjades år 1832, ingen bit af det som derunder blifvit nytt uppfördt behöft raseras. eller blifvit rifvet och omgjordt, hvartill kommer, att det nya fästningsverk, hvari krut sedan år 48492 förvaras, och någon annan krutkällare har icke blifvit byggd, icke lider af fukt, utan är tvärtom så torrt krutförvaringsrum, som vårt klimat medgifver. Saltsjösand har dessutom aldrig blifvit i mur begagnad, och kunna de, som med sandlefverans sig befatta, väl intyga huru mycken noggrannhet iakttages för att erhålla saltfri sand. Hvad slutligen ornamenteringen vidkommer, hvilken skulle illa passa tillsammans med de gamla verkens tunga och allvarsamma massor, så äro de nya byggnaderne så fulikomligt utan alla prydnader, att jag uppfordrar hyem det vara må, att på dem utfinna en enda list, som kan sägas vara der endast till prydnad och icke af hehof eller nytta erforderlig, och oförklarligt är hvad man på dem skulle vilja med någon anledning kalla grannlåt eller bildhuggeri. Om det lyckats att genom de enkla byggnadsdelarnes anordning och genom sättet att anbringa de stenar, hvilka för ändamålsenlig form mist tillhuggas, gifva byggnaderne ett vackert och prydligt utseende, hvilket visserligen icke kostar mer, än att bygga fult och smaklöst, så måste väl detta icke vara ett fel, utan en förtjenst, som ingen bildad menniska kunnat vänta sig skola gifva anledning till klander och afstyrkande af arbetets fortsättning. Jag får slutligen förklara, attjag hvarken misstror eller tillvitar de hedervärda riksdagsmännen i Bondeständet, hvilkas uppgifter jag här vederlagt, att hafva dem sjelfve uppfunnit eller hopsatt, utan är jag öfvertygad, att de på god tro framburit, hvad illviljan eller fåkunnigheten för dem uppdukat. Men tillika hemställes till herrar riksdagsmän, både i Borgareoch Bondeständet, huruvida det i allmänhet kan vara öfverensstämmande med riksdagsmannavärdigheten och med skyldig aktning för sig sjelf och andra, att, utan undersökning, för godt antaga allt sqvaller, som lättsinnet eller dåliga afsigter kringföra och dermed offentligen uppträda såsom stöd för egna och Ståndets äsigter i befästningsfrågorne, hvilka väl förtjena att allvarligare behandlas, och rörande hvilka de med oändeligen ringa möda kunna skaffa sig reda på sanningen, som de förmodligen icke med berådt mod vilja träda för nära. Jag vet alltför väl att det mindre är saken än de ledande talarnes politiska ståndpunkt, som bestämmer leras åsigter i befästningsfrågorne; jag inser också, ) Denna misshushållning är uppenbar. Om de stående utgifterne för underhåll af hus, inventarier, vissa slags förråd, vägar, brdar, bryggor, dragare m. m. samt aflöning åt kommendantstaten, läkare, prest, samt tjenstemän och underbefäl, hvilka lika väl behöfvas och hafva lika mycket att göra om anslaget är 30.000 eller 300,0900 rdr, antages uppgå till 40,000 rdr årligen, så är naturligt att om ärliga Anclacet är KN NANA rÅr Starkt? FA ANA fill Satan td

17 februari 1845, sida 3

Thumbnail