att utsigt öppnades för hennes engagerande vid teatern, icke allenast modren, utan äfven jag ett ögonblick tvekade att kasta henne in på en så äfventyrlig bana. Utan att hon, såsom biografiförfattarinnan synes vilja insinuera, påtrugades kongl. teaterdirektionen, fick det redan då bero af henne sjelf, att välja det yrke somsedermera beredt henneslycka och ryktbarhet, och som i förening med hennes dygd, hvitken dock i barndomen torde vara grundlagd, skall, jag hoppas det, fortfarande göra henne älskad och aktad. Om således Jenny Lind på detta sätt skänkts åt konsten och verlden, torde det vara småsinnet ensamt förbehållet, att derföre söka trampa faders och modershjertat. Stockholm den 44 Febr. 41845. N. J. Lind. rs rk RR: ns a np NN Vt Ä