Aftonbladet – 27 januari 1845, sida 2

OM RÖRELSEKAPITALETS BERÄKNING. Uti Jönköpingsbladet förekommer härom en wtikel, hvilken förtjenar mycken uppmärksamhet, och hvaraf vi derföre här meddela ett utrag. Det är nödigt att. anmärka, att om vi i ulmänhet gilla riktningen af författarens sunda räsonnemanger, så synes han oss likväl vara alltför mycket återhållande; ty enligt hans slutsatser borde snart sagdt inga företag göras med lånta penningar. Att de penningar, som verkligen finnas i landet, hållas i liflig rörelse och omsättning senom kreditens mellankomst är likväl en ömsesidig fördel både för kapitalisten, som derigenom drager inkomst deraf, och för arbetsskickligheten som understödjes al krediten. Den rätta medelvägen ligger endast deri att man ej utsträcker den sednare genom :konstlade medel så långt, atl kriser deraf lätt. kunna åstadkommas. Utan tvifvel är förf.. ock häri af lika tanka med oss; men han har uttryckt sig på ett sätt som möjl. kan väcka missförstånd. Vi införa nu här Jönköpingsartikeln: Att yttra sig i ett ämne af den genomgripande beskaltenhet som frågan om finansernas ordnande, må väl anses förmätet, sedan landets utmärktaste män och statsekonomer deröfver fällt sine omdömen; men äfven. det mindre bidraget kan någon gähg blifva till nytta, äfven den obetydligaste medborgare har skyldighet att efter mättet af sin förmåga bidraga till samhällsfrågornas utred ning. Vi anse oss säledes icke böra iakttaga tystnad rörande ifrågavarande ämne, just vid ett tillfälle då det måste afgöras, då meningarne likväl ännu befinna sig i strid om sjelfva hufvudsaken, eller hvad man egentligen vill-och då fara således synes vara förhanden att slumpen skall bestämma äfven detta maktpåliggande lagstiftningsärende. Om vi ej alltförmycket misstagit oss, är hufvudfrågan den: Huru skall Sverige kunna föröka eller åtminstone oförminskadt bibehålla sitt rörelse kapital, utan att äfventyra realisationens bestånd? I afseende på frågans första afdelning eller om medlen att föröka rörelsekapitalet, har Rikels Ständers Bankoutskott vid innevarande riksdag svarat: 1:0 att riksbankens grundfond, som jemlikt 1844 års banköreglemente är bestämd till: 6 millioner rdr, deri inbegripen 4 millions reservfond, bör för framtiden vara 40 millioner rdr banko. 292:0 att, sedan denna grundfond blifvit kompletterad, bankens vinst årligen skall aflemnas till riksgäldskontoret för att till statens allmänna behof disponeras. 3:0 att den del af bankens lånerörelse, som omfattar utlåning till städer och korporationer, skiftesoch odlingslån samt diskonteringen på namn och reverser vid dis skonten i Stockholm jemte lånekontoren i Götheborg och Malmö, bör öfverlätas till riksgäldskontoret, emot dess, af Kongl. Maj:t garanterade, med 4 proc. ränta löpande obligationer för omkring 9 millioner rdr. 4:0 att banken sjelf skall bedrifva den återstående låneoch kreditivrörelsen, uppgående, efter föreslagen ny reglering, till cirka 49 millioner rdr. 3:0 att ett maximum för hvarje lånegren hädanefter bör bestämmas. 6:0 att något stadgande om ett visst förhållande emellan bankens metalliska kassa och sedelstock för. framtiden icke erfordras. 7:0 att väl ett maximum, men intet minimum bestämmes för bankens sedelstock. 8:o att detta maximum, för den del af sedeloch depositionsskulden som ej motsvaras af metallisk valuta, bör fastställas till 22 millioner rdr banko. !9:0 att ett minimum af 2 !, million rdr -silfver eller 6 !; million rdr banko likväl bör bestämmes för metalliska fonden, oberäknadt den si iIlfvertillgång som å utrikes ort kan finnas nedsatt för bankens räkning, och 40:0 att privatbankerna må bi ;behållas, emedan de, riktigt förvaltade, kunna i vissa delar bättre än utgreningar af riksbanken, enligt dennes nuvarande organisation uppfylla Jandsorternas behof: Fördelen af allt me ENSE EE EASTERN ANA ESSEN ET EAA PVE TANNER