Aftonbladet – 27 januari 1845, sida 2

Jag slutar detta bref med en politisk anekdot; som serdeles bjert karakteriserar det närvarande systemet på högre ort här i ländet. Kandidat H. F. Poulsen, bekant i Sverige för sina energiska tal under de danska studenternas besök i Upsala och Stockholm, köpte för någon tid sedan stiltsboktryckeriet och stiftstidningen i Vibörg i Jylland. Hvarje sådant etablissemangs värde består förnämligest i det dermed åtföljande privilegium, hvilket, serdeles med hänsyn till bladet, är al högst väsendtlig betydelse, då en sådan privilegierad tidning på grund af den danska presslagen är ensam berättigad att mottaga annonser för betalning samt att behandla den utländska politiken, hvaremot den likväl å den andra sidan är underkastad en speciell både mera skarp och mera godtycklig kontroll; än den så kallade oprivilegierade pressen, den der blott får befatta sig med inländska affärer. Ifrågavarande privilegium har hittills alltid utan ringaste svårighet blifvit lemnadt hvarje köpare, förmedelst en af kansliet utfärdad tillåtelse ad mandatump; och denna tillåtelses meddelande har bittills . alltid varit ansedt så säkert och påräkneligt, att de flesta köpare icke ens vid kö, et prytt sig om att bestämma detsamma som något vilkor för transaktionens verkställande. Lyckligtvis, hade hr Poulsen iakttagit en sådan formalitet; 125 sager: lyckligtvis, ty det kongl. danska kansliet — herrar Stemann, Örsted, Lange, Bentzen, Holm, — halva tvertemot gammal pråxts och utan den ringaste rättsgrund neka! hr Poulsen elt sådant privilegium, och ifall han icke tilllälligsvis i köpekontraktet inryckt ett sådant vilkor som det nyssnämnda, skulle han i detta ögonblick varit egare al.ett dyrbart etablissemang, hvars förnämsta värde försvunnit, eller också kanske måst gilva en betydlig summa emellan, för att få köpet : att gå tillbaka. Det är sannt, att hr Poulsen är känd såsom en af det unga Danmarks skarpast prononcerade agitatörer; mon man bade honom ju :alltid bunden af don mest godtyckliga censur! Der ser iman huru höga vederböradei våra dagar frukta den unga kraften, till och med när de ha den inom burens galler, och sådant bevisar dock i sin ordning ganska mycket.