Aftonbladet – 23 januari 1845, sida 2

tidigare ålder ligga på väckandet af. desses håg för studier, än på betydligare framsteg i kunskapernes olika arter. Genom den ambulatoriska läsningen blir ett jemnt fortskridande i studier möjligt; vid klassläsningen kar den nye läraren sällan vidtaga der den förre slutat, åtminstone måste större eller mindre olikheteri metoden inträffa, och således äfven lika många afbrott i undervisningen. uppkomma, som klasser finnas. Slutligen böra ock goda läroböcker häraf blifva en följd, då de utgöra resultaten af skicklige lärares långvariga och hvarje ämne i ett helt omfattande bemödanden. Med afseende på samtlige dessa skäl, får U. vördsamt tillstyrka R. St., att i den föreslagna underdåniga skrifvelsen till K. M. äfven uttala sin önskan, att den ambulatoriska läsningen eller ämnesläsningen, hvad lärarne angår, hvilken redan på gymnasium eger rum, vid det förenade undervisningsverket i nåder måtte anbefallas; börande det dock få bero på närmare pröfning, huruvida detta lärosätt äfven i den första eller förberedande klassen kan tillämpas. Den vigtiga frågan om ämnesläsning för lärjungarne och fri flyttning har U., med anledning al motionerna, tagit i noga öfvervägande, och inser så väl dess nära samband med föregående frågor, som de betydande fördelar, hvilka genom dess antagande skulle vinnas. Genom ämnesläsningen och den fria flyttningen tvingas nemligen gossen redan tidigt till sjelfverksamhet under ledning af läraren, som rättar det felaktigt uppfattede; då han sjelf får göra sig reda för sitt ämne, inser och behåller han det äfven bättre, än om han blott hörer det förklaras, och förhöres deri. Lärjungen väckes till flit, då han ser sig genom sitt bemödande endast efter förtjenst fortgå på sin väg, han lärer känna sina anlag och uppfattar värdet af lärarens biträde, han täflar blott med sina likar i kunskaper, ej med öfverlägsna, och han vinner tid för nödig förströelse, då hemlexor icke upptaga densamma. Amnesläsningen inplantar kärlek till studier, arbetsamhet, begär att ej vara den sämste, vana att med lust fullgöra sina skyldigheter, hjelpsamhet mot kamrater och aktning för förtjensten. Läraren kan derföre med lätthet handhafva disciplinen och genom monitörssystemets användning blifva tillräckligare för flere lärjungar. Dessa synas vara -de stora fördelarne af ifrågavarande lärometod, men då densamma svårligen med framgång torde kunna tilämpas inom rikets samtliga skolor, innan ett större antal tjenlige lärare derföre hunnit bildas, och då en vidsträcktare erfarenhet ännu torde fordras, innan K. M. i denna maktpåliggande fråga kan fatta sitt nådiga beslut, så tillstyrker U., att denna fråga för närvarande ej må leda till någon annan R. St:s åtgärd, än en underdånig anhållan hos K. M., att, då ephorus och lärarne dervom äro ense, äfven ämnesläsning för lärjungarne i nåder måtte vid det! allmänna elamentarläro,verket varda tillåten. Om de öfriga i motionerne föreslagna, till en del speciellare, åtgärder och bestämmelser, nemligen beträffande rätta tiden för klassiska språkens läsande, bestämmandet af de läroämnen, scn i skolorna böra meddelas, feriernas inskränkning, dispens från vissa kunskapsarter, förord. nande af serskild skolstyrelse och revision aj skolordningen, samt konsistorialbestyrens åtskil jande från lärarebefattningen, anser U: något ytt rande, å RB. St:s sida, nu så mycket mindre bör: uttalas, som en ytterligare noggrann och full ständig undersökning derom torde böra föregå pinnan något beslut med full säkerhet kan fattas Hvad slutligen angår den framställning, att inge nya lärarelöner borde beviljas förr, än skolans reform är afgjord, så kan U. ej deruti instämma enär under tiden möjligen så högt påkallade be: hof i detta hänseende kunne inträffa, att hvarjc uppskof dermed vore menligt, och således mindre väl beräknadt, och hemställer derföre, pall den härom väckta frågan må förfallan. I — Ridderskapet och Adeln afslutade i går afton BevillningsUtskottets betänkande rörande förändrad tulltaxa. Derefter förekommo nigra och treltio mindre vigtiga mål ifrån Statssamt sammansatta Statsoch EkonomiUtskotten, hvilka til största delen, utan diskussion, biföllos. StatsUtskottets voteringspropositioner utistatsregleringen godkändes. — Uti Borgareståndet anställdes i förrgår val till förstärkt Bankoutskott, dervid följande leda möter utsågos: Hrr v. talmannen Brinck, Eklund, C. P. Almgren, A. Berg, Boström, Gustafsson, Kjellberg, Valley, Grape, Petre, Sjöstedt Lindström från Gottland, Winge, Bergsten, Nordvall, Billström, Geyer, Lagerstedt, Norin, Sorbon, Tjernberg. Suppleanter: Hrr Sundler, Odmansson, Fristedt, Lundelius, Lagergren, Ekholm, Gillberg, Lundgren, Paul Berg och Arnberg. — Hos Borgareståndet genomgingos i går alton de återstående punkterna af Bevillningsutsk. betänkande rörande stämplade pappersafgiften. hvilka återremitterades , äfvensom en hel hor Statsutskottets betänkanden rörande alfskrifninga af balanser ete, hvilka biföllos. Samma Utskott: hetänkande. rörande anslag af Handelsoch Sjö