Aftonbladet – 23 januari 1845, sida 1

sa ning, K. M. i denna syftning behagat göra i Dess berättelse om Statsverkets tillstånd och behof. 3) G. F. Ekholm, som framställt olägenheterna af läroverkens närvarande organisation och fäst uppmärksamheten på nödvändigheten af dels s skalans emancipation från kyrkan, dels en för dring i afseende på eforaterne, samt föres! kommitten för kyrkolagens öfverseende vu befallas ingifva förslag till stifts-styrelsern jande från lärarekallet; att gymnasiers: sammanslås med högre lärdomsskolorna, si myndighet tillförordnas att upprätta försa, annan skolstyrelse och annan skolordnuing m. m, 4) Hr Kock, som föreslagit underd. med anhållan om införande af en efter läsningen lämpad reorganisation af de Järdo: och apologist-skolor, vid hvilka minst t:e Ii äro anställde, samt af hr Sundler, som. mande med hr Kock, önskat att de I domsskolorna måtte utvidgas till nya ci skolor, med så valfri läsning, att lärjuns till student-examen der beredas, samt h fyra lärare å de från högre lärdomsskolo lägsnare orter. ,Utskottet har tagit dessa motioner, jemic anledning deraf, inom förrbemälde 5:ne stånd afgifna yttranden, i noggrannt öfve de, hvarförutan Utskottet äfven inhemta dom om sednaste Skol-revisionens berättet åtskilliga andra handlingar, som Utskotte! vara af synnerlig vigt och stor nytta fö mandet af den väckta frågan om elementar-undervisningens förändring. Med erkännande af svårigheten för ett Pikets Ständers Utskott; att, under den mängc göromål, som af detsamma måste Hand! äggac. såsom sig bör, intränga i ett ämne af den omfattning och grannlagenhet som detta, hyser dock Utskottet den öfvertygelsen, att, sedan 1: der mer än tjugu år varit offentligen 1! och den nya skolmethoden under tiden r gång blifvit använd, det icke må kunna tidigt, att äfven Rikets Ständer derom uitfalade sin öfvertygelse. Redan vid 4823 års riksdag a Tukets Ständer i underdånighet hos Kongl. undersökning om demontuktrdviken och ändamålsenlighet i deras dåvarande med anledning hvaraf Kongl. Maj:t år tes sammankalla en kommittå till ve af en sådan granskning. Denna komuy styrkte väsendtliga förändringar i de a läroverken, samt inrättandet af en sko nya förslagen borde underkastas erfa pröfning och dom. Denna skola, som r 1828 trädde i verksamhet, har rättför förhoppningar, det nya skolsystemets vä ste, samt tillvunnit sig allmänhetens (fö Afven den sednaste Skol-revisionen har det hedrande sätt, hvarpå ideen af en i den nya Elementarskolan blifvit ställd i Förbätltringarne:i vår skol-inrättning syn nu från folkombudens sida förtjena et! deltagande. Likväl torde Rikets Ständer 1 endast kunna och böra uttala de allmönna der, på hvilka de i underdånighet önskafästa Kongl. -Maj:ts nådiga uppmärksamhet, men alla detaljfrågor deremot ensamt bero af de åtgärder, som Kongl. Maj:t kan finna för godt i nåder vidtaga. i Att en betydligare förändring af Skoliarittaingen i landet är af behofvet påkallad, synes! vara temligen allmänt antaget, derför tala ej blott Rikets Ständers redan för längesedan wuuryckta och ofvan anförda önskan, liksom de motioner, hvilka inom trenne Riksstånd i detta hönseende vid innevarande-Riksdag blifvit väckte, utan äfven flerfaldige yttranden och förslag i don sednaste Skol-revisionens berättelse. Ett sådant förhållande kan ej eller vara oväntadt. Vår Skolinrättning härleder sig-nemligen från tider, då kunskapsmedlen voro få, då den så kallade klassiska lärdomen uteslutande herrskade, och då den allmänna undervisningen hufvudsakligen afsåg bildandet af kyrkans tjenare. Skolorna formades efter tidens behof och läroämnena bestämdes derefter. Bristen på tjenliga läroböcker påkallade lärarens omedelbara biträde, utanlexor och klassläsning måste deraf uppkomma. Sednare tiders förändrade förhållanden hafva väl föranledt partiella jemkningar, men den af ålder antagna formen och det gamla lärosättet, samt de från början framhållna läroämnena hafva dock alltjemnt bibehållit sin öfvervigst. En naturlig följd häraf har derföre blifvit, att skolan ej numera rätt RO NN