Aftonbladet – 22 januari 1845, sida 1

plats, än en skollärares, derföre icke underlåtit rädfråga lärarne sjelfva, rörande det han om skolväsendet meddelar; 2:0 oförsigtigt, emedan Ins. bort föreställa sig sjelf, och befrämja hos andra den öfvertygelsen, att lärarne sjelfva icke gerna kunnat eller velat vara emot mig mera förbehållsamma eller opålitliga i meddelandet af ifrågavarande uppgifter, än emot Ins. Hvad återigen räkningarne angår, sä vill jag för egen del och af aktning för Ins., gerna antaga dem för goda; i hvilket fall de likväl intet mer eller mindre bevisa, än att årsafgifterna vid de antydda skolorna utgå efter ett mycket lägre medelbelopp, än 38: 32, och att derföre de vid dem anställda lärarnes löner äro mycket knappa, hvilket jag tillförene förklarat mig förmoda om alla skollårares inkomster i allmänhet. Men de bevisa icke, att ju de här ifrågavarande afgifterna, såsom jag i min förra belysning anmärkt, betydligt ökas igenom de med gamia skolsystemet förknippade omkostnader af enahanda natur, hvilka icke gå till skollärarne ; icke heller, att ju ärsafgifterna vid de öfriga skolorna utgå icke blott efter beloppet af 38: 32, utan af mänga derutöfver, så att den summa, hvilken blifvit beräknad, står fullt ut rättfärdigad. Men oaktadt all min benägenhet att låta Insändarens räkningar gälla allt hvad han äskar, bör jag, för sakens egen skull, anmärka några ledsamma anledningar till betänkligheter, hvilka i dem förefinnas. 4. Saknas i dessa räkningar hvad för deras bevisande kraft är alldeles oundgängligt , nemligen verifikationer. Utan sådana blir läsaren tvungen att sätta i fråga antingen de af mig åberopade författares trovärdighet, eller ock Insändarens. 2. Uppgifver blott den ena räkningen ett medium, hvarefter de serskilda afgifterna utgå, då deremot den andra intet sådant anförer, ej heller rättar sig efter det en gång uppgifna. 3. Då i den förra räkningen säges, att endast 60 lärjungar af något öfver 100 betala terminspengar med per medium 3: 46 för året, men att privatläsningspengar betalas af dem, som hafva råd och vilja, med omkring 6 Rdr, och att dessa blott äro 40 (hvilket synes af de med blott 60 Rdr utförda privatläsningsafgifterna); i den sednare, att inga terminspenningar betalas, men att termination ur församlingen utgår med 230 Rdr; så synes af den förra räkningen följa, att af något öfver 400 lärjungar blott 10 hafva råd och vilja att betala, men att ändock 60 betala terminspenningar, hvaraf åter synes följa, att terminspengarne måste erläggas af ganska många, som ej hafva råd och vilja. Men emot detta antagande strider återigen uppgiften i sednare räknincen, att inga terminspenningar erläggas i den andra skolan, och emot den uppgiften strida slutligen sista orden i samma räkning, af hvilka inhemtas att termination d. v. s. terminspenningar ur församlingen uppbäras. Ännu flera betänkliga brister skulle i dessa räkningar kunna uppvisas, men de redan påpekade torde vara tillräckliga, för att ursäkta mig och hvar och cn, som känner sig frestad att tviflapå .deras äkthet d. v. s. deras ursprung från lärarne sjelfva; ty desse skulle väl, enligt vår fullkomliga öfvertygeise, veta att gifva bättre besked i en sak, som så nära törer dem. I så fatta omständigheter vet jag icke bättre råd, än förbindligt anmoda Insändaren, för hans egen skull, åtminstone i-.någon mån verificera sina beräkningar och framför ailt affatta dem så, att icke uppenbara motsägelser i dem framsticka, samt anhålla, att Ins., i fall han, såsom han läter påskina, har bättre tillgång än andra till fullständiga uppgifter rörande detta ämne ifrån lärarne sjelfva, måtte ju förr desto hellre meddela dem, hemtade från alla skolorna, till allmänheten, som icke kan annat än med otålig nyfikenhet afvakta hvarje upplysniovg, gifven af kärlek till sanningen och inrtresse för sakenp. Den andre Insändaren erkänner sig vara densamme, som har förtjensten af att allra först, i M LAT af Sv. Biet, hafva tagit ifrågavarande ämne under skriftlig behandling, och har i anledning af min beIysning deröfver i Aftonbladet, a: 256, för sistlidet år, velat till tvistefrägans utredande, såsom han säger, afgifva några förklaringar. Främst sätter han tvenne hvarandra motsägande vitsord öfver min :beIysning, nemligen 4:0 att jag genom noggrannt ordnade siffertal sökt ät mina beräkningar gifva ett sken af reda och lättfattlighet; 2:0 att icke desto mindre förefalter artikelns hela uppställning, lindrigast sagdt, ganska invecklad och sväfvande. Ingen, som vill vidkännas någon mensklig svaghet, lärer undra, om jag, till ersättning för det verkliga klandret i sednare omdömet, söker tillförsäkra mig det, om ock blott skenbara, beröm, som innefattas i det förra, genom följande tydning af de begge stridiga betygens sammanhang. Hela uppställningen af beräkningarne öfver det nya och gamla skolsystemets dyrhet, ehuru ursprungligen föranledt af InETEN ARTERNA KT EESK TT SNS LEA ET GR Sa SPE