Aftonbladet – 20 januari 1845, sida 2

Allehanda uppgifver, att kammarjunkaren Rää kraftigt förordat detta inköp. i — Från Konungen har till norska regeringer ankommit följande proposition att framläggas för det snart sammanträdande Storthinget: — — — Då Wi på de grunder, som blifvit anförde i norska regeringens härvid bilagde hemställan, der Wi bifallit, finna det tjenligt, att antalet af de: partementen under bemälde regering och af de statsråd, som förvalta desamme, varder förökadt, så föreslå vi härmed för Storthinget, att fatta ett beslut, hvarigenom, förutom de nu bestämde löner för åtta statsråd, ytterligare en summa a 3,000 Spd. årligen beviljas för ett nionde statsråd. Enligt norska regeringens hemställan skulle denna stådsrådslön användas till upprättande ai ett departement för inrikes ärender. — En norsk tidning yttrar om det af Bewvilningsutsk. vid innevarande riksdag till Riksens Ständer ingifna förslag till tulltaxa: Det är den kraftigaste uppfordring till smuggling man kan önska sig. KAPTEN ERICSSONS PROPELLER FÖR ÅNGFARTYG. Redaktionen har blifvit anmodad att meddela nedanstående artikel, innehållande högst intressanta upplysningar rörande fortgången af den method, vår berömde landsman, kapten Ericsson. uppfunnit för användande af den s. k. propellern på ångfartyg, i stället för de nuvarande skofvelhjulen. Red. har tillika haft det nöjet att se en vacker och upplysande modell till denna uppfinning, sådan den är applicerad på amerikanska ångfartyget the Princeton, och något på en gång enklare och sinnrikare är nästan omöjligt att se Utan att vidare utlåta oss nu, om hvad verkan denna uppfinning må kunna medföra på vår krigsmarin, anse vi oss göra läsaren ett stort nöje genom artikelns meddelande: Något om krigs-ångfartyg. Redan hade man af utländska jurnaler inhemtat en och annan underrättelse om Hr Smiths. uppfinning af den så kallade Propellerm för ång fartygens framdrifvande, då man öfverraskades a den glädjande underrättelsen, att det lyckats vå landsman Ericsson att nästan samtidigt äfven gör: en dylik uppfinning, hvilken, utan att äga någor af Smithska propellerns olägenheter, löst det svår: problemet, huru de ångfartyg, hvilka skola be gagnas i ett blifvande sjökrig,. böra vara beskaf fade. Vår Regering utsände, år 4845, en kunni; officer till Nordamerikanska Förenta Staterna oci England, för att på stället göra sig underrättac om denna och andra för sjöförsvaret vigtiga upp täckter. Man har erfarit de mest tillfredsställand resultater. Denne officer, löjtnant Jonzon, afrest( nemligen från fäderneslandet i Augusti 18453, ocI ankom 1 Oktober till NewYork, der han var no lycklig blifva personligen bekant med kaptet Eriesson, som på det mest beredvilliga sätt lem nade honom alla de upplysningar, som för ända målet voro nyttiga. Vi hafva varit i tillfälle at se den af Hr Jonzon inlemnade reseberättelse äfvensom en af honom förfärdigad modell till ång fartyg med Ericssons propeller, och vi tro os göra våra landsmän ett nöje med några upplys ningar 1 ämnet. Länge hade man insett att ångfartyg, sådan som de hittills begagnats, icke voro användbar såsom krigsfartyg, när machineriet, beläget öfve vattenlinien, alltid var i fara att demonteras a fiendens kulor, för hvilka dessutom skofvelhjule voro jemt utsatta. Ett sålunda konstrueradt ång fartyg kunde således ögonblickligt göras redlös I men ångfartyg med propeller, eller skruf, halv deremot icke denna olägenber. Propellern bestå af en kort cylinder, emot och omkring hvilke sex blad, eller skoflar, äro i sned vinkel och Pp lika afstånd från hvarandra anbragta; den är, I kasom machineriet, belägen under vattenlinier Isamt således, så väl som detta, oåtkomlig af f endtliga kulor. Kapten Ericsson bygde först England ett fartyg med den af honom uppfunn I propeller och gjorde dermed åtskilliga försök hvilka fästade allmän uppmärksamhet och föran läto byggnaden af ångfartyget Stockton, äfven för sedt med en dylik framdrifningsmachin. De ex perimenter, som så väl på Themsen, som unde passagen öfver Atlantiska oceanen med detta far tyg gjordes, gåfvo de lyckligaste resultater oc föranledde till byggnaden af en fregatt, för kon struerande af hvars machineri kapten Ericsson å 41840, efter anmodan, öfverreste till Förenta Sta terna; och när äfven detta lyckades, följde de ena byggnaden på den andra, så att, vid förlide års slut, icke mindre än 52 ångfartyg med Erics Isons propeller funnos. I England äro några far tyg med samma skruf bygda och i Frankrike än nu flera. Med hvarje dag vinner denna uppfin