ter å byggnaden yppats, att till deras afhjelpande erfordrades 3 åa 400 rdr; så har direktionen öfver fattigvården vid nämnde helsobrunn hos Kongl. Maj:t anhållit, att, till betäckande al denna köstvad samt godtgörande af omförmälde lån, måtte få användas ett belopp af högst 500 rdr b:ko af ofvanberörde donationsmedel, hvaraf nu återstode 3,694 rdr 241 sk. b:ko, helst räntan af nämnde medel, 4184: 34. 8., hvilken, enligt nådigt förordnande af den 1 Maj 1840, endast finge årligen användas och som utgjorde direktionens enda säkra tillgång för fattigvårdens bestridande i sin helhet, vore alldeles otillräcklig, då äfven andra oförutsedda utgifter dermed skola bestridas: och har Kongl. Maj:t den 44 sistl. November i nåder bifallit ifrågavarande anhållan, dock med vilkor, att af fondens räntemedel hakva beloppet användes till kapitalets förstärkande, intill dess detta uppgår till 3,700 rdr b:ko. (P. o. I. T.) — Fröken Römers soire i Hr De la Croix salong sistlidne gårdag var besökt af ett talrikt auditorium , äfvensom den hedrades genom den Kongl. familjens närvaro. Utförandet motsvarade, så väl å konsertgifverskans som de öfrige medverkandes sida, i de flesta fall den smak och omtanka, hvarmed programmet blifvit valdt. Synnerligast var det den Bethovenska duetten, fugan. al Scb. Bach, Campanellan af Taubert, arian med kör ur Faust, folkvisorna, och Hr Lindblads kör, som tycktes viana ett allmännare deltagande, helst då man hade röjet alt höra kör-partierna exeqverade af en serdeles talrik och väl inöfvad amatörsförening. — Fill soirtens närmare detaljer återkomma vi. — Mamsell Jenny Lind har i Berlin den 3 dennes uppträdt i Rellstabs pjesz Ein Feldiager in Schlesien,. Det var denna pjes, hvartill Meyevbeer satt musiken, som blifvit bestämd för hemnes första uppträdande i Berlin, men hvars hufvudroll reklamerades af mill Tuczek och på konungens befallning tilldelades denna; så mycket angenöämare är det att erfara, att mell Lind äfvem i denna pjes erhöll ett allmänt bifall. — I går afton insveptes hufvudstadens gatoråter i detta oticka mörker, som under benämningere ;polismånsken blifvit så beryktadt och nu var så mycket obehagligare, som gatorna befinnasovanligd smutsiga. På vissa trakter af staden fann man imedlertid lykterna tända, men detta lärer varit em extra ynnest af en bland entreprenörerj ne för lyshållningen, herr direktören. Bång, som, efter hvad man sagt, Bbeslutit att äfven de följande aftnarne låta sina lyktor uttränga polismånskenet. o— Vi förebrå oss. att icke förr hafva nämnt, det: vår hufvudstad äfven erhållit sin. Figaro, at arlistiskt och belletristiskt Söndagsblad, hvaraf första nemret redan utkom på gamla året. Dess föremål äro, som titeln gilver tillkänna, konst, Etteratur och teater,. och den lär hafva att på räkna bidrag från flera kända litteratörer. Det är således all anledning att bladet skall arbeta upp sig och göra heder. åt sitt namn, hvilket, som. erfarenheten visavi, ieke allestädes lyckats. SIKTA SEINE AE — Röd nödgas fösta Insändarens af Brefven från landsorten, argående högvördiga yttranden v representationen, uppmärksamhet på, att deti yitrande, som ommämnes i slutet af: första bref-vet, icke: är al Biskop Nibelius, utan al Prosten Nibelius. Då insändaren, efter sin egen uppgift, följt: den i framl. Svenska Biet införde samling: af de konservativa utgjutelserna, så kan. missta— get vara ursäktligt, emedan Biet verkligen uppgilver, att det al detsamma anförda yttrandet ullhördeBiskopen och ieke Prosten Nibelius. — Detta är för öfrigt ett nytt prof blott på den konservativa organens bekanta oelfterrättlighet, :och vi skulle derföre tillstyrka insändaren, att icke heller för sin. del rätta sig efter densamma, 1: fall. ban, som vi för det allmärna hoppas, fortsätter sin öfversigt. STATSRÅDET FÅHRAI YTTRANDF PÅ RIDDARHUSET VID DISKUSSIONEN, ÖFVER BIA VILLNINGSUTSKOTTETS BETÄNKADE ANGÅENDE TULLBEVILLNINGEN. I Detta sakrika yttrande, som, på sätt redan är berättadt, afgafs. under sistlidrwe Lördagens förmiddagsplenam, lyder som följer: Bevillninglutsk:s förevarande: betänkande lemnar ett nytt bidrag till erfarenheten om det omfb) tliga lynne, som i långliga tider stämplat den ekonomiska lagstiftningen här 4 i landet.