Aftonbladet – 14 januari 1845, sida 3

POSTSCRIPTUML. — Ridderskapet och Adeln har i dag börjat den egentliga pröfningen af betänkandet om tullbevillningen, hvarvid dock på förmiddagen endast medhånns frågan om spanmålstullen, hvaröfver diskussion fördes dels om lämpligheten och företrädet emellan en fix tull eller en graderad, eller, såsom man kallade det, skalerad, af frih. Gyllenhaal, generaltulldirektören, Hrr Skogman, Fåhreus, grefvarne Frölich och Lagerbjelke, friherrarne Sprengtporten och H. Hamilton för en fix tull, emot H. E. grefve Björnstjerna samt frih. C. O. Palmstjerna och J. Cederström, som försvarade tullens nedsättning vid missvextår. I början af plenum inträffade ett par rätt anmärkningsvärda episoder. Hr Lefren uppsteg nemligen med en protest mot Ståndets beslut i sista plenum om föredragningssättet. Sedan Adeln först beslutat föredragning, punktvis, hade hr landtmarskalken, genom sitt medgifvande att grefve Cronhjelms förslag fick blifva kontraproposition, tillintetgjort de facto det förut fattade beslutet och afskuril afgörandet af en. mängd punkter, Talaren veterligt var detta första gången som diskussionen afskars genom ett på förhand fattadt beslut. Detta vore ett farligt prejudikat för framtiden. Den riktning öfverläggningen. erhöll, hade varit med omtanka anlagd, och det var fåfängt att motarbeta densamma. Han förklarade, att han och alla med honom liktänkande måst uppgifva alla försök dertill, sedan en af de ståndaktigaste ledamöterne i Ståndet blifvit af landtmarskalken tillrättavisad och nedtystad, och man derföre funnit sig föranlåten att tiga, för att icke missförstås till sina undersåtliga tänkesätt. Landtmarskalken förklarade att han ansåg mest förenligt med den plats han hade lyckan att bekläda, alt söka undvika att besvara hr Lefrens anförande i saken och vädjade till sitt eget medvetande och till Ståndet angående sitt handlingssätt. Denna scen väckte mycken sensation, och landtmarskalkens svar, som var något utförligare än här är angilvit, emottogs med starkt bravorop. En korrt diskussion följde härpå. — Hr C. R. Tersmeden afgaf äfven en mycket vacker reservation mot grefve Björnstjernas famösa yttrande fäderneslandets fiender eller motståndare,, om dem som voterat för representationsförslåget, hvilket af br grefven besvarades, så godt det kunde, med en förklaring alt syftningen ej varit att såra, m. m. — Presteståndet har förehaft Bevillningsutskottets betänkande angående stämplade pappersalgilten. Åtskilliga anmärkningar, ledande till återremiss, hafva emot nämnde betänkande blifvit afgifna. : — Hos Borgareståndet fortsattes föredragninsen af tulltaxan, som icke går synnerligt fort, i anseende till de många voteringarna. Man började i dag med fjern och medhann endast till och med artikeln kött. Tullbestämningarna nedsattes i de flesta fall till likhet med 4844 års tulltaxa, med undantag likväl af xmanufaktursmide ejspecificeradt, hvilket i stället för 8 rdr 46 sk. tull per skepp., som det drager enligt 4844 års taxa, uppsattes till 4 rdr skålp. tull efter 3 rdr tullvärde, eller 400 rdr per skepp.itul, Detta framkallade tacksägelser å ena sidan och reservationer å den andra. Å-art. kött bibehölls 1844 års ull, med undantag af saltadt, hvarpå lades en ull af.3 rdr per tmna. — Hos Bondeståndet afgjordes åtskilliga beänkanden, af hvilka vi anmärka följande: Statsutsk:s utlåtande angående anslag för berelande af pensionsrätt åt borgmästare och landtmätare, blef efter en längre diskussion, afslaget senom votering med 52 röster mot 22, som rötade: för återremiss; Statsoch Ekonomiutsk;s utlåtande J4 30, i inledning af väckt fräga om landtbruksakådemi ns indragning (afstyrkt af utsk.), m.; m. Idetta