Aftonbladet – 14 januari 1845, sida 1

0 a UGMUSE CU Tr adUCKUrPrunn, der-j! om torde jag nu få åstadkomma bevisning. Nyköpings läns K. hushålls-sällskap, som icke ägt eller äger tillgångar, hvarken för bildandet eller unq derhållet af ett landtbruks-institut fann likväl, då etti sådant till sällskapets illustrerande och bevis på dess) verksamhet skulle inrättas, medel och utvägar dertill, . scnom anlitande af den så kallade Welanderska tej staments-fonden, söm för ett olika ändamål var gifven. Detta utgör ett aldeles eget kapitel i sällskapets historia, men tillhör ett annat forum att rätt utreda. Sällskapet öfvertog i sådant ändamål kungsgården Wäderbrunn, landshöfdingen i länet och titlika ordförande i sällskapet på lön anslagen, för en tid af 30 är mot ett ganska högt uppdrifvet arrende af 240 3,:dels tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn, hvilka lösas efter markegång. Egendomen med hela dess afkastning är anslagen till lön åt institutets föreståndare, endast med förbindelse att underhålla, men. icke aflöna 42 elever eller rättare lärlingar, hvilka begagnes för allt slags arbete derstädes. Som föreständaren, af många andra befattningar upptagen, högst sällan vistas på stället, har hans son, i egenskap af underlärare, blifvit vid institutet anställd, med en lön af 500 Rdr banko, För hvardera af eleverna, af hvilka -6 årligen utgå, åtnjuter förestånderen ett särskildt anslag af 50 Rdr bko i och för deras aflöning. Det vill säledes synas, som borde ett jordbruk af ej större vidd än detta, biträdesvis understödt af 42 kraftfulla och raska elever, samt då underläraren, i sin andra egenskap af förvaltare, äfven är ganska tillräckligt aflönad, lemna en anständig behållning åt förvaltaren äfvensom utvägar för en utmärkt god skötsel; men intetdera lärer vara händelsen. Också har hushåll!s-sällskapets frikostighet mot föreståndaren ej stadnat vid ofvan omförmälte fördelar. Från stiftelsens början intill slutet af år 4843, har till största delen af Welanderska fonden, till nybyggnader och reparationer vid Wäderbrunn, blifvit använda ej mindre än 8,540 Rdr 9 sk. 4 rst banko. Föreståndaren Hr Nathorst har äfven erhållit ett räntefritt lån, stort 4,000 Rdr, hyilket sedermera blifvit utbytt genom öfvertagande af de inventarier af kreatur och redskap, som förut tillhörde Hr Nathorst och hvilka nu hetas vara sällskapets egendom. Dessa summor draga en ränta af minst 650 Rdr, föreståndaren till godo, hvarigenom dennes aflöning för år 4841 utgående med arrrendebeloppet Bko Rdr 4,896 36 sk., för år 4842 med dito Rdr 144563; 3 skill., och för år 1843 dito Rdr 1,475 12, skill., blifvit bringad till en höjd, att den med styresmanna-befattningens mera sällsynta utöfning icke står i någon jemförlighet. Att hushållssällskapet beviljar arfvoden ät sekreteraren och skattmästaren med , proc. af den till 30,500 rdr räntebärande kapital beräknade Welanderska fonden må vara rätt och billigt, men att detsamma pårörer institutets räkning denna utgift, synes mig vara ett högst eget förhållande. Skulle någon, efter denna på säkra grunder byggda framställning af de pekuniera förhållandena hushät!ssällskapet och institutet cmellan, ändock finna de. samma utgöra ett efterföljansvärdt mönster af en riktig hushållning, skall jag visserligen respektera en sådan högre upplysnings auctoritet; men när härtill kommer, att nöd och brist, så väl på foder och vårutsäde, som andra högst angelägna artiklar, mer än en gång vid institutet Yppats; att byggnader och jordbruk särdeles emellan de årliga profplöjningarne derstädes befinnas iett ganska värdslösadt skick, och att till utgående från institutet färdige till lefnadssätt oförvitlige elever nödgas söka tjenst mot. blotta kostunderhället, hvilket i år varit händelsen med en -eley, Skogsberg, så lärer allmogen il den kringliggande landsorten böra ursäktas, om den, med dylika facta för ögonen, icke kunnat inhemta elter uppfatta särdeles förmånliga begrepp om instistutets plan, dess nytti och verksamhet. Af dessa anledningar, och då mig synes, som skulle utgifterna i och för institutet kunna och böra betydligen -inskränkas, utan att inrättningens syftesenliga ändamål deraf kommer att lida, samt då Rikets Ständer, af rena statsekonomiska grundsatser icke böra medgifva fortfarande statsutgifter, om bvilkas rätta användande de icke äro fullt försäkrade, så vågar jag tro, att representanterne från orten kunna på goda skäl vägra vidare anslag till Wäderbrunns institut; äfvensom jag tror mig härigenom hafva visat, det. Bondeständets öfverklagade mindre gynnsamma stämning mot landtbruksinstituten i allmänhet, icke hvila på så lös grund, som man ofta velat föregifva, utan fast mera på den bestämda kännedem, att en eller annan af dessa inrättningar antingen urartat till en fåfängans ostentation eller nedsjunkit till en blott och bar vinstspekulation, och derigenom lemnande, alla de högre äsigter och ändamål åsido, som med deras inrättning och understödjande varit afsedda. Jag måste således rösta mot ett fortfarande statsanslag för Wäderbrunns institut, intill dess en verklig. hushållningsanda der vunnit rotfäste, samt en genomgripande reorganisation deraf försiggått. P. Sahlström. Jacob Kihlblom från Södermanlands län anförde skriftligen; att Wäderbrunn, tillkommet genom en intrig, som bemäktigat sig hvad till fattiga barns underhåll och undervisning ämnadt blifvit, vore till nytta egentligen blott för administratörerne, samt utt underbåll för det vore ett underhåll för egennytta och fåfänga, hvadan talaren önskade afslag och Uerremiss. Anders Andersson från Östergöthlands och Per Mattsson från Westernorrlands län instämde. Andreas Benglsson från Jönköpings län skriftligen: Hvad anslag till anläggning och inrättning af flera andtbruksskolor angick, kunde talaren icke ingå lerpå, ehuru han mäste erkänna att de motionärer. vilka väckt frågan vid denna riksdag, böra högakas för deras nit för jordbrukets förkofran, för inörandet af en mera ändamålsenlig och gagnelig mehod, ej mindre för skötseln af jordbruket, än äfven ör andra dermed sammanhängande ekonomiska förvättringar. Allmogens tillförlitliga praktik i jordbruket öfveringe vida de hos landtbruksinstitutet utexamineade lärjungar, ehuru dessa egde företräde i konten att tillvägabringa och förfärdiga flere konstiga kerbruksredskap; de voro likväl icke kunnige i konsten att frambringa goda och förmånliga skördar. eNAdAMar IinnAm mln d csAm lip ss es MA