Aftonbladet – 10 januari 1845, sida 1

blott lefde: för sin: vetenskap;di:v:-s.man kröp in i, ett visst ämne, liksom i ettsnäckskal, och de var. ovärdigt. en vetenskapsman, att låta sy sit en: vacker rock. eller låta borsta bort dunet: Prosten Klasmark hade på detta: sätt krupit ir i Euclides och antagit.sin tids sed, omedvete naturligtvis; han hade således blifvit tankspridd ochjicke, en utan tio historier af dettå slag. cir kulerade i-socknen. Oaktadt. .dennas tankpriddhet, som ibland kom ganska illa till; pass; hade prosten ett helt.år skött sitt .embete: utannågra svårare förplubipningar, än att han, ofta nog, tog små barn: på högra armeny, pså att han. måste nyttja den venstra handen sid dopet, eller -att: han. vände sig från församlingen, då; han. enligt handboken bort vända sig till henne. I vissa, och till och med ganska mångalandsförsamlingar är gästgilfvaren en mycket vigtig man, förutsatt vanligen att han kallas ,traktör eller fanjunkare: med ett ord är en ståndsperson; och i prosten Klasmarks församling var detta just händelsen. Fanjunkare Thranström var en af dessa mäktige män, som alltid hade första ordet på sockenstämman, och som vid alla tillfällen sökte att. utmärka sig genom en särskild tankd i de flesta ämnen; han tillhörde således den permanenta oppositionen och lade, som man säger, Mnäsan i blöty för allting, samt ansåg Tent af som en conditio sine qua non att Varai strid med prosten; han var i Träleboda socken detsamma som Kubo i Japan, det verldsliga öfverhufvudet, då deremot prosten var dess Däiri, och var således lika mån om sin makt som sin höga förebild i Nangasaki. Fanjunkaren hade redan