Aftonbladet – 8 januari 1845, sida 3

BOKHANDELS-BULLETIN. Frey. Tidskrift för Vetenskap och Konst. Sjette häftet. Med detta häfte fulländas 1844 års årgång. ÅA den annons, som beledsagar det, finnar man, at utgifvarne se sig genom allmänbetens förtroende uppmuntrade alt både fortsätta tidskriften och ut vidga den, samt med sig förena flera medarbe. tare. För en helt och hållet kritisk journal i detta en ovanlig företeelse i vårt land, der mar varit så van att se dylika journaler skyndsamt gi miste om publikens förtroende, till en början, om sina utmärktare medarbetare snart derefter, om all skymt till opartiskhet sedermera, och, i följd af så väsendtliga förluster, slutligen om sjelfva tillvarelsen. Att ett omvändt förhållande inträlfat med Frey, måste hvar vän af litteraturen följaktligen anse för en lycka; helst en god kritisk journal är i våra dagar lika oumbärlig, som den, ty värr, alltför ofta är en sällsynthet. Polyhistorikens tid har oåterkalleligen försvunnit: ingen menniska hinner nu mer att genomläsa allt som trycks; vi mena ej i alla möjliga kunskapsgrenar, men blott i en enda; i synnerhet som den enas beroende af den andra eller förbindelse med den andra hindrar sysselsättningen med en enda uteslutande och påkallar som vilkor någon kännedom af (ler och i vissa fall af nästan alla. Under sådana omständigheter är en ledtråd nödvändig. för valet mellan det som bör och kan läsas, och det som måste undvikas, så framt man ej vill bortslösa fåfängt en för den vidsträckta forskningen ändå alltför inskränkt tid. Men äfven granskningsbestyret har sämma vilkor: det kan ej bestridas af en eller få; flera måste förena sig om att åt publiken anskaffa den ifrågavarande ledtråden; och dessa måste hvar för sig besilta djup insigt i någon särskild kunskapsgren, följa den med oailåtlig uppmärksamhet och bedöma det nya som deri visar sig opartiskt, utan förkärlek eller fördom, hvarken i afseende på systemer eller personer. I Frey ha ej mindre än.33 vetenskapsmän och konstkännare, af högst skiljaktig kunskapsrigtning, förenat sig att bilda den lärda areopagen. I 3 år hafva de genom förmåga och samvete motsvarat de nyssnämnda vilkoren, och det har ej förmärkts att de hvarken blifvit vårdslösa eller öfvermodisa genom tidskriftens framgång. Hvad de minst kunnat iakttaga, är den sorgfälliga uppmärksamheten; ty mycket synes ha undfallit dem; men vi skulle tro att det synes så blott, och att bristen på större fullständighet härrört mer af sak