Aftonbladet – 3 januari 1845, sida 3

BRIKOLLISTEN TRÄATTS SISTA RUMMELDAG. S : Grifteqväde). Nu död är Brikolisten Tratt, De Brikollisters värde fåder, Sen först vid krvusetohan eh natt Gått genom Bacchi alla grader. På tilltugg af en sockerbit, Vid hanens rop, att stärka magen, Han tog en bäsk; men blef han smit, Så var det längre fram på dagen. Så der kring klockan half till sju Rann Wieselgrenarn ned i strupen, Derpå Thomandern; men ännu Var Tratt på långt när icke supen. Nu lyste honom ut att gå, Han trifdes ej, ty trång och stökig, Och hvad som värre var ändå, Vindskammarn, liksom. Tratt, var rökig. Sem tog han in för vanans skull På första. krogen Gröna Rutan, Ej än på minsta vis lull lull, Men innan kort var det ej utan. Till sinnes var han from och still, Och drog han pliten ut ur skidan, Så var det säkert tecken tin Att karlen var på andra sidan. Han drack sig aldrasednast Bladd Af alla, som med honom dracko, Och Tralt var ofta ej ens kladd, : På alla andra voro cdou. Med sin förtjenst han aldrig skröt, Var mild mot andra, aldrig stor i sitt tal; om någon ann hax snöt, Var det blott, när han. s:et var snori. ) Skrifvet af skardea I—n några dagar före hatis d5d och benäget moddötadt af en blånd hans vänner, till hviiken han öfveriemnat detsamma.