Aftonbladet – 30 december 1845, sida 2

I hvilken onekligen år att ånse såsom ettpålitligt grän försvar, lärer så mycket hellre nedsättning böra 8 Trum i fråga om Carlsborg, som deremot knappt utge något försvarsverk, utan endast en plats, der pionic Irer erhålla sysselsättning. På dessa grunder yrkad Ihan återremiss öch att anslaget må till hälften för minskas. Petter Mårtensson från Jönköpings län: förenad sig med vice talmannen och hemställde i anlednin Jaf ståndsbrodren. Andreas Bengtssons uppgift, or licke Utskottet borde bereda sig upplysning, om huru vida fästningen är anlagd på en sådan plats, att de — nödig och fast grund för byggnadens uppfö Irande. Petter Persson från Jönköpings län: biföll lika me Tvice talmannen, att ?.:delar af summan må utgå. Anders Jönsson från Östergöthlands län: erinrad jom att förlidit år flere hundrade man af Westgöth regemente varit kommenderade till arbete ä Carl Istens fästning. Om ti!l sådane kommenderingar pio Tnierer i stället användes, försvunne den förment Ifördelen af Carlsborgs fästningsanläggning; oc han trodde derföre den fordrade summan kunna ned sättas till hälften. a Custaf Pettersson från Östergöthlands län instäm e häri. : Anders Andersson från Skaraborgs län: sade sig såsom egande sitt hem i den ort,. der Carlsborg ä belägen; böra kunna lemna nödiga upplysningar on fästningens närvarande tillstånd. Han hade besett den samma vid åtskilliga tillfällen, men icke hört omtalas att det der befintliga stora förrådshuset varit af sj dålig konstruktion, som Andreas Bengtsson uppgifvit eller att grunden varit så otjenlig, att murarne sön derdelat sig, Tvertom har man sagt, att detta hu är ett bland de solidaste byggnader inom hela Eu Irona, Det vore derföre i sin ordniug, alt Utskotte ville inhemta upplysning och noga undersöka hur! härmed sig verkeligen förhäller. Hvad sjelfva nyt tan af fästningsanläggningen vidkommer, ville hai derom cj fälla omdöme. Den kostar redan stata flere millioner och enligt den beräkniag Stats-Utsk vid sistlidne riksdag verkställt, fordralos ett årlig anslag af 450,000 Rdr i femton, eller, i fall endas 50,009 årligen kunde beviljas i 30 år. En lång följ af är hafva vi således att vänta tryckande utgifter till ett företag, som förefaller mången fullkomlige gagnlöst. Den kringliggande orten skulle icke förlo ra om fästningen raserades, ty i hvarje vecka, ja nä stan hvarje dag ske rymningar derifrån, och den för rymde brottslingen drifves af en naturlig brist på de nödvändigaste, att genom tjufnad eller bedrägeri skaff: sig uppehälle. Oftast blityer han dock åter griper och förvunnen om brott. Detta är en sorglig mer sann målning af förhällandet med pioniererne. On anslag till denna fästning beviljas, bör samman icke nedsättas. De många der anställde embetsmän böra försäkras om sine löneförmåner och arbetskorpser underhåll medtager ett icke ringa belopp. Han kade återremss af utlåtandet och hemställde, pk tingen allt eller intet må anslås, Att gå e att an väg yore ändamålslöst. AA medel Johannes Andersson och Per Jonssc: . borgs län instämde. 2 från Skara Ephraim Larsson från Elfsb SA innehållet af sin förut ingifn-, 4 5 län: äberopad skrift, rörande anmärk ningar emot Stats-Utskotats id ANMArK statens utgifter. . utlåtanden i fråga on Davidl Andersson från gg a tr dan jag ej tilltrott mig kunna. pryd UFade wEme ningens företräde framför den pet de ena fäst tystnad åhört behandlingen e,, har; jag MC fistningsanläggningar-. itägan om anslog til Bet un es ue i riket. I afseende å sansla -uusporg, har jag likväl funnit mig tvekan. ven ansett detta vara af mindre nytta; men mint skäl håfva nästan fullkomligt blifvit vederlagde af an dre ledamöter inom Stats-Utskottet.. Desse gingo si längt, att de ansågo gränsfästningarne vara af min: dre betydenhet än en central-fäåstning såsom Carls borg benämnes, och de yttrade att, om en fiende in: tagit hela det öfriga landet, vore det godt ätt här haf va en befästad punkt, der Beväringen kunde ega er tillflyktsort. Desse yttranden kunde ej annat än hö geligen väcka min förundran; ty mig syntes det, som en fiende, hvilken vore herre öfver hela öfriga deler af riket, lätt skulle kunna genom uthungrande förmi hesättningen å den så kallade central-fästningen at dagtinga och gifva sig. Derföre talade jag ock i Ut. skottet för ogillande af den framställde begäran om anslag till Carlsborgs fästningsanläggning. Emot min åsigt invändes väl att, utan anslag Kund ej pioniererne underhållas och sysselsättas; men dett: inkast kunde jag ej godkänna, ty enligt min tank borde pionicrerne lämpligare kunna: placeras på an nat ställe och cj användas till onödiga arbeten. Ja; tror, att staten redan gått för långt i sina uppoff ringar, och anser fästningens raserande kunna uta! olägenhet ske, samt bestrider allt anslag, så läng landet är så utblottadt på medel, som hu är händel sen. —Med David Andersson förenade sig Johan nes Johansson från Örebro län. Pehr Pehrsson från Örebro län hade såväl i Ut skottet, som i dess afdelning, då frågan om föreva rande anslag behandlades, emoatsatt sig detsamm: På afdelningen nedgick ock summan till 100,000 rdt men i Utskottet höjdes .-den med en tredjedel. D nu väiloflige Bergareståndet, enligt hvad jag har mi bekant, återremitterat utlåtandet idenna del oc föreslagit, -att endast 30,000 Rdr årligen i tre är m beviljas, anser jag det bäst, om ståndet för sin d ljemväl hyllade denna. mening. — I detta yttrand linstämde Johan August Zetterberg från Stockholm och Christen Andersson från Målmöhus län med fler landra ledamöter, ) Nils Nilsson från Wermlands län invände em yttrandet, att då vid fästningen anställde embet: män böra bibehållas. vid sina löneförmåner, att o! irbetsmanskapet användes vidallmänna arbeten, blef ja äfven embetsmännen dervid behöflige. Instän mande för öfrigt i hvad ståndsbrodern Pehr Pehr Ison från Örebro län yttrat, yrkade han återremis TT poor Mårtensson från Jönköpings län hade af ec