ne Satt Rikets Ständerville biträda Kongi. Majts nådiga framställning om dessa tulbestimmelse hibehållande till slutet af år 1847 samt medgifva att den tullinkomst, som för utländsk spannmål under tiden inflyter. varder öfverlemnad till Kongl Måjts d spös tion, för att användas till undsättnng : inbyggerne i de ortir, som af missväxt hemsö Utskottet, som af dess ofvan gjorda t irkande att i allmänhet vidblifya grunderne för 4844 års tu!ltariff, ansett böra följa, att de i tulltaxan utsatta förbudsbestämmelstr i möjligaste måtto förblifva Oo förändrade, och derföre ej föreslagit upphör mdedaraf för ficre artiklar än kardu!lsgarn, hvifket Kong! 3 t redan i viss mån medgifvit till införsel, samt prtielt för utförsel af tackiern, allt på sätt här nedan vidare förmäles, har, vid sådint förhållande och i öfverensstämme!se med hvad vid förgångna ri:ksdagår vart öfligt, trott. sig böra föreslå: att Rikets Ständer ville, med erkännande af Kongl. Maj ts rätt, i afseende på förbuds utärdand? mot ineller utförsel af varor, besluta. att äfven ä de artiklar, som fortferande komma att forbifva förbudne, tullafgifter böra utsättas, för att icke. genom bristaride tullbestämmelser, något band må läggas på Kongl. Maj:ts rätt att förbuden upphäfva, och att i sådant afseende må antagas de eventuella bestämmelser, som af Rikets sist församlade .Ständer å dessa artiklar stidgades. I afseende serskildt på den del af hr Nordenanckars motion, som innefattar framställning om sjubevakningens förstärkand: genem utrustardet;af ett större antal seglande håtar, har Utskottet, jemte an milan, att angående hvad i samma motion blifvit yrkadt om ändring i förpassningsstadgan simt rörande husvisitationer, serskildt utlåtande varder afgifvet gemensamt med både Lagsamt Allm. Besvärsoch EkonomiUtskotton, funnit förstberörda framställning icke kunna föranleda till annän åtgärd, än att tillstyrka Rikets Etärder, att uttrycka underdånig önskan om: förstirkande i allmänhet af tullkontro!lerne och bevakningen: derest Kongl. Maj:t, efter vederhörandes hörande, finner sådant vara af behofvet påkalladt. Be enskilda motioner om speciella bestämmelser: i tulltaian, som Utskottet icke gillat, hir Utsk., utan uppgift af motionerne, i betänkandet förbi gått. Vid de af Kongl. Maj:t genom särskilda kungöö relser vidtagne tullbestämmelser, föreslår U. nya förändringar i följande fall: Bockbinder Cloth. Denna varu-artikel, som förut icke varit i taxan inrymd, har genom general-tullstyrelsens circulär den 26 Februari 4842 förklarats böra, på sätt uti kongl. kungörelsen den 27 Juli 1836 är stadgadt, fortfarande få införas mot. 40 procent af värdet. Jemte det Utskottet anser den böra å behörigt ställe i taxan intagas, har Utsköttet, iaf seende såväl å förtullningssättet som tull-procenien, trott den jemkning nödig, att, efter inhemiade uppIysningar om varans värde, den blifvit föreslagen att förtullas efter vigt med ett tulivärde al.3 Rdr och derå till 25 procent antagen införselstull af-36 sk. Bko. — Fösfor. Jemlikt koöngt. kungöreisemden 8 Februari 4844, har denna i taxan icke upptagna artikel förklarats böra få förtullas, för fabriternes behof, efter serskild anmälan hos kommers-kollegium och af detsamma lemmnadt tillstånd, mot 5 procent af värdet, samt för medicinska behof; såsom apotheksvaror ej specificerade, d. v. s. tullfritt. Utskottet anser den väl böra i taxan å behörigt ställe inrymmas men föreslår, att vid införtullningen afseende ej mi fästas å det behof, hvartill varan kan vara ämnad. samt att den: må åsättas ett bestämdt tuilvärde af 4 Rdr 24 sk. I och derå till 8-sk. antagen tull. mot hvars erläggande den må kunna i allmänhet få införas. Spik samt allt annat ete. Denna rubrik har jemväl genom den ofta åberopade författningen blifvit befriad från den derå i 4844 års taxa bestämda utförseltull af 44 sk. 3 rst skeppundet. Derförutan har Utskottet ansett nödigt, dels att sönderdela rubriken uti tvenne och dels att föreslå förhöjning i värde och införselsafgifter, i följd hvaraf bestämmelserna skulle blifva. följande: Spik af 2 tums längd och deröfyer med 40 R:drs tullvärde och 10 Rdr införsels-afgift per Sk St. v. All annan samt allt manufakturoch handtverkssmide ej specificerädt, med 32 sk. värde och 8 sk. införselstull per . — Stenkol, stenkolsstybb, etc. Genom oftaberörde kongl. kungörelse den 47 Oktober 4843 är jemväl stadgadt, att stenkol, stenkolsstybb eller cinnders, samt cokes eler afsvaflade stenkol, hvarå införselstullen i 4841 års taxa är bestämd till 4 sk. tunnan, skola :tills-vidare åtnjuta tullfrihet vid införsel; men som Utskottet anser den inhemska produktionen af denna vara påkalla det afseende; som innefattas i den omförmälda, visserligen icke höga tullbestämmelsen, kan Utskottet icke tillstyrka Rikets Ständer att i denna del biträda de af Kongl. Maj:t genom de flere ofyanberörde författningarna vidtagna förändringar, utan hemställer, att, hvad den ifrågavarande artikeln vidkommer, Rikets Ständer må föreslå införsels-afgiftens oförändrade bibehållande. I anledning af motioner, förestår Utskottet utförselsafgifters upphörande för följande artiklar, nemligen: Angelica, Anis, Antimonium crudum eller Spetsglans, Blyertz, Brunsten, Cicorierot,. Kalk, släckt, Kalksten, Kimrök, Kli af andra ämnen. än spanmål, Knapergall och Ekållon, malen eller omalen, Lunta, Mas:iz, Mjöl af vegelabilier, som ej REAR ———— — — AO ————— AA