Aftonbladet – 12 december 1844, sida 1

ES vid Norrlandsgatan i P. H Hööas vid Nybrogatan: I d Röda Slussgatan. ANNONSER emvottagas i förstnämmnPRE NR TS ES RR DOREEN TATT PED IFRED KASTA plats jordfäst. Skola flera undergå dödsstraff; då Imå det ej å endera verkställas i den andras närvaro. 3 8. Dödsstraff skall ej verkställas å qvinna, som Ihafvande är, utan uppskjutas till dess hon efter barnsböärden tillfrisknat; ej heiler å den, som för sjukdom ej kan sig till döden bereda, innan med honom bättre I varder. 48. Ej skall någon undergå dödsstraTt, innan Konungen förordnat, att domen verkställas mår 5 Fängelsestraff är: första grad, på lifstid: andra qg ad, från ätta till och med tio år; tredje grad, från sex till och med åtta år; fjerde grad, från fyra till och med sex år; femte grad, från två til: och med fyra år; sjelle yrad, från sex månader till och med två är ; sjunde grad, från och med trettio fill och med etthundradeåttatio dagar. Om fängelse, hvartill böter förvandlas må, skils i 44 8 6 S. Fängelse skall ådömas, i andra, tredje, fierde, femte elier sjette grad, utom i de fall, som i 6 Kap. 46 och 47 86 sägas, på år eller månad, och i sjunde grad på dag. Der år utsättes. skall för siutdäg räknas den dag, som med den. på hyilken tidräkningen börjas, lika nummer hafver i samma månad nästa äret derefter; äro flera år utsitta; varden de på enahanda sätt räknade. Nu börjas den tid, som räknas skall. under skottår på dag, mnyot hvili ken ej någon svarar i samma månad af det är. hvarunder tidräkningen sluts; då varde sista dagen i månaden för årsdag ansedd. Räknas tid månadsvis; då skall räkningen ske efter dagnummern från den ena månaden till den ändra; börjas den tid, som räknas Je på dag. mot hviiken ej någon svarar i den mi , hvarunder tidräkningen slutas; varde sista i den månad för siutdag ansedd. Dag varde till tjugofyra timmar räknad. 7 . Den, som till fångelso efter 5 6 dömd är, skall insättas i allmän straffinrättning; och varde der med honom förfaret, såsom i serskild lag om verkställighet af fängelsestraff st 8 . Böter skola i penningar mas och kronan tillfalla, Minsta bot vre en Riksdaler i silver efter 4830 års myntfot, ändå att beloppet, efter sorshild i lagen utsatt beräkningsgrund, kunde ringare blifva. Högsta bot vare etthundrade Riksdaler i sådantmynt, der ej antingen annorledes i lagen uttryckligen bostämdt är, eller ock ett högre bolopp, efter sorskild, för vissa fall stadgad beräkningszrund, kan äs 9 S Saknas hos den, som biifvit till böte tillgång till deras gäldande; då skall, hvad han af böterna ej gälda kan, till fängelse förvandlas eter 44 S. 40 S. Från utmätning af böter skola undantagas nödiga gångoch sängkläder för den sakfällde, hans hustru och öförsörjda barn; så ock, af det förråd, som i huset finnes, hvad till deras underhåll i en månads tid erfordras. 41 8. Vid förvandling af böter svare en dags fängelse: under-de första tjugo dagarna mot en half; under de andra tjugo digarne mot en; under de tredje tjugo dagarne mot två; under de fjerde tjugo dagarne mot tre; under de femte tjugo digarne mot fyra; under de sjette tjugo dagarna mot fem; under de sjunde tjugo dagarna mot sex; under de åttonde tjugo dagarna mot sju; och under de nionde tjugo dagarna mot åtta Riksdaler. Går talet af fängeisedå ej jemnt upp emot höter, som förvandlas skola; vare det öfverskott af. böterna förfallet, som ej mot hel dag svarar. Skola böter förvandias, de der genom flera domar ålagrda äro; varde den förvandling, på sätt nu sagdt är, gjord efter böternas sammanräknade belopp. Ej må fängesetid, vd böters förvandling, sättas under fem dagar; ej hoiler över etthundradeåttatio dagar, der fängelsestraict på en gång verkställas skall, eller der böterna. som förvandles, blifvit ådömda för brott. som begånget var, innan verkställigheten af stratfet börjades. 42 8. Om förvandling af biter efter 44 8 förordve Konungens Befallningshafvande. Skola böter öfvergå till fängelsestraff, efter 6 Kap. 46 S; förordne j derom den Rätt, som tili fängelsestraffet dömt. 43 6 Huru med den förfaras skall, som eter 44 fängelse för böter undergår, stadgas i den serskilda lag, som i 7 omtalas. 44 . Särskilda straff för embetsmän äro: 4. Afsältning. 9. Mistning af embete. 45 6. Genom afsättning förlorar den dömde det elier de embeten, han innehafver; vare ock förfallen till den påföljd, som i 24 8 sägs. 46 8. Pen, som dömes till mistning af embete, hafve förlorat det embete, hyari han sig förbrutit, så ock annat dylikt embete, om han sädant innehafver. 47 Afsättning eller mistning af embete medförer förlust af de rättigheter eller förmåner, som med embetet följa. Om rättighet till pension gälle hvad särskildt stadgadt är. 48 8. Är den, som till afsättning eller mistning af embete gjort sig skylc ej i besittning af embete; då skall, i stället för föriust af embetet, dömas till fängelse i sjunde grad, om han till afsättning, och till böter efter ty i 28 kap. 25 sägs, om han till mistning af embete skyldig var. Han vare ock förfallen till hvad i öfrigt af 45, 46 och 47 S5 cmot honom tillämpas kan.