Aftonbladet – 11 december 1844, sida 1

för sjelfva de princper, som dervid kommit i fråga, och det ljus det sprider öfver åtskillige al herrar professorers olika åskådningssätt samt förmåga att argumentera, att vi ansett det löna mödan att in extenso meddela protokollet, hvaraf vi förskaffat oss del. Professorerne Boströms å ena, samt Erik August-Schbröders och Palmblads anföranden å andra sidan, framstå dervid i synnerbet såsom motsatser, hvilka förtjena att blifva närmare kända, Vi meddela det förstnämnda i dag; de sednare skola omedelbart följa: Utdrag af philosophiska faku!tetens protokoll vid kongl. akademien i Upsala den 49:de och 26:te October. Den A9:de October. I S 2. Företogs den sedan sistlidne Onsdag uppskjutna, till fakultetens utlåtande remitterade, underdån:ga ansökning, hvilken den 93:e sistlidne September blifvit till KonglMaj:t ingifven af åtskllige studerande, bland hvilka nägra redan undergått Philosophix kandidatexamen, attvomedelbart efter vcderbörligen inför philoscphiska fakulteten aflagda prof, lutan föregående promotion, undfå det vid denna jnom nämnde fakultet brukliga diplom med de detsamma åtföljande förmåner. — Ansökningen lydde som följar: S. A. KE. Hos Eders Kongl. Mait vå vi undertecknade, hvilka vid Upsala universitet dels undergått philosophie kandidat-examen, dels äro sysselsatte med de närmaste förberedelserna för denIsamma, i djupaste undergdånighet. anhålla, det E. K. M. täcktes nådigst tillåta. oss, att omedelbart efter vederböriigen inför philosophiska fakulteten aflagda prof, utan föregående promotion, undfå det vid denna inom nämnde fakultet brukliga diptom, med de detsamma åtföljande förmåner. Skälen för denna vår underdåniga ansökan utbedja vi oss att i djupaste underdånichet inför E. K. M. få framlägga. Redan länge hafva philosophig studiosi vid Upsala Tuniversitet rönt ett menligt inflytande af det tvång. som den hvart tredje år infallande magisterpromotionen I medför. I följd af detta tvång har nemligen mången sett sig nödsakad att, med uppoffring af sina studiers mångsidighet och grundi:ghet samt till skada för helsa och krafter, på möjtigast skyndsamma sätt absolvera sin examen, innan den för en förestående promotion utsatta examens-tiden tilländagått; då han deremot, om en längre, af yttre gränser ej bestämd beredelsetid varit honom förunnad, med vidsträcktare och mognare kunskaper och utan öfverdrifven ansträngning kunnat genomgå förelagda prof. Ben förnämsta grunden till ett sådant missförhållande hör utan tvifvel sökas deri, att man först genom promotionen kommer i åtnjutande af de förmåner, till hvilka aflagda föreskrifna prof ensamt synas böra berättiga. En philosophiz kandidat har cj laglig rätt till befordran vid universitet och gymnasium, eftersättes vid skolan, och eger ej att inom kyrkan tillgonjuta de den. philosophiska graden åtföljande tjenste-åren. Häraf kan inträffa, att en philosophiae kandidat med grundligare och större kunskaper, hyilkens examen af en tillfällighet måst uppskjutas. eliter blifvit fördröjd, antingen till följe af en allvarlig sträfvan efter. mognare kunskaper, eller ock af ett för lågt uppskattande af egna insigter, får stå tillbaka för en annan med mindre kunskaper, endast derföre, att denne sednare är promoeverad. Med ett ord, alla omständigheter sammanvyerka att göra promoti ionen, ej kunskaper na, till en hufvudsak. Äfven väga vi underdänigst fästa Ers Kongl. M:s höga uppmärksamhet på ännu en promotion åt jande olägenhet: den relativt rätt dryga omkostnad, som är med denna ceremoni förenad. Det synes stridande mot billighet och rättvisa, att medellösa ynglingar — och sådana äro de flesta — hvilka måst skuldsälla sig för genomgående af sin akademiska kurs, skola hödgas att, sedan de fullbordat denna, ännu ytterligare öka sinskuld genom cen så betydlig extra ordinär utgift, blott för att få komma i åtnjutande utaf förmånerna af sin examen. De skäl med hyilka man sökt bevisa promastionernas värde och nytta, hafva, så vidt vi kunnat fatta, förnämligast varit följande. Man har vyelat anse promotions-ceremonicn såsom en förtjent högtid:igare belöningsfest för ett nitiskt sträfvande efter grundlig och mogen lärdom, och såsom en uppmuntran att fortgå på såmma bana; men, utom det, att denna fest synes obehöflig såsom belöning för en verksamhet, som blott i vetenskapens eget och statens cerkännande, ej i yttre illustrationer, eger sin lön, vill den till och med synas skadiig, då den kan blifva en sanktion ät omogna studier, simt medverka till flärd och fåfinga. Och att denna ceremoni för vetenskapens förkofran icke är oundgänglig, synes be. visadt a? förbållandet i andra länder, der densamma? r askaffad, och hvilka i vetenskap och konst icke! sna de få länder, der promotioner ännu bibehållas. — Man har ock ansett promotionen såsom en betydelsefull glädjefest. Petta kan den lik-! väl icke vara, om den ej är frivillig. — Vi kunna således icke inse, att denna ceremons åsrftåde nytta! och möj:iza värde kunna uppväga dess menliga inI verkan på studiernas grundlighet, fria utveckling och! q oförryckta gång, — den orättvisa, som vid befordringar måste drabba den ännu ej promoverade. filosofie SN REK AOSU EU ET RER NSI RN DE nn RE URIR