Aftonbladet – 9 december 1844, sida 2

hvilka den ena skulle bestå af högre militärer högre lagfarne, biskopar och andra prester, etl antal af de rikaste i landet samt ett antal sådane, som i två riksdagar varit medlemmar af nedre kammaren; men alla dessa konstitutionsförslag torde blifva ett fruktlöst arbete (unniöze Spreu). Det reaktionära partiet förhånar och fördömer den, såsom en för stor förändring; bönder och borgare anse för litet dermed vara gjordt. Man väntar nu, att Konungen skall begynna sina reformer i statshushållningen, och man får se, med hvad eftertryck han deri ämnar uppträda. Han har ganska varmt uttalat sig för antagandet af en ny strafilag, som varit förberedd sedan många år, men alltid blef tillbaskjuten under den förra Reseringen, ehuru af yttersta nödvändighet för landet; ty vår kriminal-lagstiftning är från början till slut föråldrad och förrostad. Sålunda väntar man i nästa månad Regeringens proposition om letta förslag, som visst ligger Konungen nära om hjertat, då det är bekant, att han redan sedan wratal har tänkt och skrifvit i detta ämne. Bestämdt är väl deremot, att i politiskt afseende ngen förändring följer under denna riksdag. Adeln och Presteståndet skola här hålla igen änmu någon tid; kanske för några år; men icke nindre säkert är, att reformen icke länge kan iteblifva, emedan känslan af dess behöflighet är ast grundlagd, isynnerhet hos Bondeståndet, som itgör fem sjettedelar af nationen, och allt vidare ortbildas hos detta mäktiga Stånd. Utan reform ngen lycka i Sverge, heter det redan länge, och let kan icke uteblifva, att nationen tager initiaivet, när den blir öfvertygad, att de privilegieade ej vilja någon enhet.n