Aftonbladet – 3 december 1844, sida 1

id Röda Slussgatan. ANNONSER emotltagas i förstFå sin verkstad. Jag anser att detta icke borde ske på annat vilkor, än emot betalning. Ersättningen al 4 Rdr är visserligen för den tidspillan, som på detta sätt förorsakas, för en ordentlig bhandtverkare ganska ringa, men kunde för den mindre bemedlade åtminstone utgöra en slitpenning för de kläder, hvilka vid tillfället måste användas. Då det vore kändt att Presteståndet, der talarens motion i ämnet vunnit sympathi, återremitterat denna punkt, begärde tal. återremiss. Hr Schartav hade inom Utsk. stadnat i minoriteten. Utgiftsafdelningen hade ansett, att den begärda ersättningen ej skulle tillerkännas megistratspersoner, men väl borgare. Man ansåg, att en betydlig skillnad egde rum mellan desse och de förre, som bekläda publika embeten, och ej skulle sökt dessa, om de ej fupnit sig vid de besvär, som dermed voro förenade. Hvad borgarne beträffar, vore det bårdt att dessa ryckes ifrån sitt hem och tillsyeen öfver sitt folk, famt få vidkännas förlust i sitt arbete för besigtaingar, som visserligen ofta fordra blott en kort stund, men ej kunna bivistas utan föregången tillrustning i klädsel, ete. Ersättning fauns derföre af afdelningen billig; men då frågan kom till Utsk:s plenum, upplyste en ledamot, som i Carlskrona har sitt hom, ett der förekomma mycket ofta dylika besigtningar, hvarföre den summa, som skulle erfordras för dylika, skulle blifva alltför betydlig, och detta afskräckte Utsk. från tillstyrkande, bvarjemte äfven kom i öfvervägande, att man redan afslagit en dylik ersättning åt nimndemännen för deras biträde i likartede förrättningar. Tal. ville icke sätta sig emot återremiss. Hr Lindström från Wisby åberopade sin re3eryvation cch instämde för öfrigt med Hr Schartau. H: Ödmansson förmodade, att om ock magistratsIpersonet kuade anses skyldige att utan ersättning förrätta besigtningar, sådant dock icke kunde tillkomma borgare, och vitsordade, ait detta besvär för borgerskepet är mycket betungande i den stad talaren representerade. Hr Lundelius: Sådane besigtningar, som nu äro i fråga, förekomma ofta bär i Stockholm, hvervid handtverkare, utan ersättnivg, turvis tagas från sitt hem. Detta är så mycket hårdare, som de arbeten, hvilka besigtigas, merändels icke förfärdigas isom handtverkepa, utan besörjas af ent-eprevörer. Hr Palander satte sig icke emot återremiss och önskade, att Ståndets ledamöter i Utsk. ville medverka till uppnående af ett anvat resultat, sedan man numera erhål!it kännedom om buru betungande det ruvarande förhållandet anses vara för de flesta städers magistrater och borgare. Hr De Mard avsåg, att om återremiss skulle ske, man hos Utsk. borde azhåla om ersättnisg för borgare, men icke för magistratspersoner. Hr Ekholm trodde deremot en sådan skillnad icke böra göras, helst magistratspersonerna i de flesta städer ega en så knapp sflöning, att de väl tåla någon tillökniog, äfvensom dessa besigtningear icke tillhöra deras egentliga tjansteåligganden, hvarförutan magistratspersonerna äfven måste ugpsätta berigtningtinstrumentet. . Hr Lindström från Gottland ville, ehuru under erkänvande, att magistratspersonerna på de flesta ställen voro ricga lönte, ieskränka sig till att yrka ersättning endast för borgerskapets medlemmar. Hr Lagergren upplyste, att denna puskt var biallen af 2:ne Svånd. Seden diskussionen var slutad anställdes votering, dervid, med 34 röster emot 46, denna punkt åtorremitterades, med förklaring, att Ståndet ansåg, det ifrågavarande ersättning bör lemnas åt magistratspersoner och städernes borgerskap och handtverkerier. Mom. litt. e, f. g, angående arfyoden, förskotter, skrifmaterialier, expenser etc., biföllos. 2:0 Yttranden i anledning af framställning om beviljande af särskilda anslag, beräknade att utgå under 3:06 år. 1:0 Utskottets hemställan att det till anskaffande af ingar, sängkläder m. m. för instruktionskompanierna ivågasatte anslag, 24,000 Rdr, icke må beviljas, bifölls. 2:0 Utskottets tillstyrkande af 24,000 Rår till kompletterande af anspann och stallpersedlar för fem batterier af nya fåltactilleriet. Hr Valley begärde afslsg och He Petre understödde denna begäran på den grund, att inom artilleriet betydliga inskränkningar äro att göra; då detta vapen vid föregående riksdagar blifvit företrädesvis gyonadt, hvearigenom en mindre god hushållning dervid försports, hemställde tal., om det vore väl betänkt att ru bevilja högre anslag. Hr Schartau: Lika gcannt som det vore att Ständerna alltid med förkärlek behandlat artillerist, lika säkert vore det, att hvilken organisation som komme i fråga, någon isskränkning af detta vapen icke skulle ske. Svenska folket räkoade i farans stund på detsamma; ett afslag på denna punkt vore icke väl betänkt; heldre borda man då göra indragningar på arnat håll. Den förtröstan på artillerivapnet, som man allmänt hyser, hoppades tal. aldrig måtte utplånas. — Her C. P, Almgren och Lsgergren iastämda. Hr Valley begärde votering, som utföll så, att Utskottets tillstyrkan bifölls med 24 röster mot 21. 3:3 Tillstyrkandet af ett anslag för tillverkning af 4000 gevär årligen, under 3 år 240,000 Rdr, samt 16 000 Rdr för pistolers tillverkning, godkändes. 4:0 Till förändring af äldre infanterigevär för slagkruts antändning, ett anslag tillstyrkt af 60,000 Rår, samt för tillverkning af slagkrutshuvar, 33,000 Rdr