Aftonbladet – 27 november 1844, sida 1

Petter Persson från Jönköpiogs län: I dertill, att Ridd. och Ageln återcernit för att få anslagen förvandlade ti!l ständige vara bäst, att vi föresa oss med Borgares bifeltit densamma. M Anders Trysen från Östergöth!ards lär: Götha hofrätis ledamöter ordentligt uppY steåliggavden, är jag icke i tillfile att u säkert är, att målen länge få hvila hos bf nan de sfgöras. Vid detta förbållande, och c slaget för Svea hofrätt bifallits, kan jag -j fi.ca någo: skäl, hvarföre rättsökande i Gö:ha blifra mer vanlottade än andra. Desutoc kas, att den under Götha bofrätt hörande mer överstiger den som lyder under Sves hvadan ock målenrs antel är större på förra s Pehr Sahlström från Stockholms län: Pet visserligen vara obsehöfligt att mer orda i 2otts ämne, som blifvit så tillräckligt afhandiadt; men jag kan dock icke underlåta att uttala min me Då det bör ligga representanten om hjertat att va rättvisans skvipande, och händelsen pu är d nom lagmansrätternes troligen skeende i horätternes göromål komma att tillökas, man icke bör fästa sig vid obestämda ryktes, ker jag, att ifrågaställda anslag må utgå, sö e; som summan jemnörelsevis är obetydlig emot den vinst at en bastigsre lagskipnisg, som skulle beredes rättstkanda, Nils Nilsson från Wermlands läa: Jeg (ämmer i vicetalmannens yttrande och tror, att målens agörande i hofrätten icke komrsaer att fort:Eyadas derföre, att de sextusende riksdalerne anslä:: Om hofrätters ledsmöter voro lika arbetsamme som underdomarn, sku!le de balanserade målen säkerlicen icke blifva så telrika. . Anders O!losson från Jemtlands och Mn: Pobrsson från Malmöhus län förenade sig med Nils Nilson. Rutbeg: Man har här nämnt lagmansrätternes indr2gning, men denna reform, som så läcge varit omtalad, torde kanske änsu en rund tid komma a:t dröja, enär den troligen, i likhet roed så mycket annet, skall göras beroende af det nya legverkets införande. Jag fortar derföre att afstyrka antegandet al Utskottets förslag. Lars Bygda och Olof Nilsson fråa Wosterbottens län instämde. Borgt Guimundsson: Om de förebråe!ssr, som blifvit riktade emot ledamöterne i Görha hofrätt, äro fultt grundade, lemnar jag de;bän; men hvad j:g med säkerhet vet och icke bör förtiga, är, att tjen-temännen i hofrätten arbeta från kl. 9 eler 10 kl. 4 elier 2 och att de alltid på den bestämda en fiaoas på sisa platser. J:g vill ej tro, att de medbröder, som lyda under Srvca hofrätt, skola via nog Obilliga, att sedan de fätt sin vilja frem i de på anslagst till denna bofrätt, förhindra h det af anslagen till Götba hofrätt. Det är en k sak, att parter der nödgats hela 9 å 3 åren afvakta sina utstag eller domar, och jag frågar, om man, vil sådant förevetande, rimligtvis kan afsiå Utskottets frsn tällning? Bättre vore det att iman försökte apruta d3 stora ansagen på fjerde hufvudtiteln; ty icte är dot å angeleget att några hundra eller tusen gevär 1asa obegegnade i förråderne. Pehr Bengtssom från Kalmare län instämde. Strindlund: Då Sablströms uttyck, ou n icke borde fästa sig vid obestämda ryktep, ic ligen hansyftar på mia uppgift, alt en och annen ledemot i Götba hofrätt skötte, jemte sin tienst der:titos, äl ven annan befattning, får jag hänvisa till ha lipgaras i allmänna brandförsäkringsverket, af bvilka man er:ar, att es hofrättsledamot är ombudsmas för Jönköpings brandstodsbolag. Anders Benglsson: Det eger sin riktighet, att ett hofrättsråd bestrider den nyssrämnda ormbudsmannabeattniogen, men ban försummar derföre icka i någon mån titt domareembete, alldenstund h:v är en man med stor ebetsörmåga och dessutom eflönar sorskidt skrifvarebiträde. Att hofrättens ledamöter i allmänhet äro trägne och sorgfålligt fallgöra sina skyldigheter, bevisas deraf, att etthundrade mål vanligen afdömas i hvarje vecka, enligt hvad man kan ishemta af Jöatöpingsbladet. Häirförutan får icke förbises, att Götha hofrätts jurisdiction är, i hänseende till folkmängden, större än Svea horätts, men att tjenstemannspersonelen i den förra hofrätten likafullt är fåtaligare, och äfvenledes förtjenar anmärkas, att de yngre tjenstemännen nu ofta se sig nödsakade att i Stockhoim söka sin utkomst. Jag gillar fulikomligt vad U:skottet föreslagit. Anders Jonsson från Östergö.hlands län: Af egen erfarenhet käsner jag, awt i hofrätten mycken långsemhet tåler vid målens bebandling. För att detta nå kunna aftjelpas, anser jag mig böra bevilja de frågavarande anslegen, helst de endast komma att itgå tills vidare. Olaus Eriksson från Götheborgs och Bohus län ipplyste, att mål, som personer i hars hemort dragit inder hofrättens pröfning, der hvilst oafgjorde ända ill tre år; och villa Olaus Eriksson häri fiona en oledning att gilla Utskottets hemstälian. Davil Andersson från Hallands län: Jag vill icke nlåta mig i tvist om hvilkendera hofrätten arbetar askare, eller framför den andra förtjenar anslag, utan ifaller jag Utskottets yttrande. Pelter Mårtensson från Jinköpings län instämde, Diekneasianen förklarades dläatad arch framställda sålt