Aftonbladet – 21 november 1844, sida 1

kar det arma, hungrande folket gods och penninger, som lemrar tyska nationen till pris åt andra ratiovers gäckeri, ech som ännu mer sammandrsger de ovädersmoln, hvilka redan förut sväfva nog tungt och gystert öfver: våra bufvuden, denne msn är en biskop, en tysk biskop, det är biskop A noldi i Trier. Biskop A-noldi i Trier, jeg vänder mig derföre till er och u;pmanar er, i kraft af mitt presterliga embete och kal!, såsom tysk foiklärare och i kristepketens, i tyska nationens, i folklärarces ramn, att göra ett slut på det okristliga skådespelet af den heliga rockess exnosition, att undandraga det rämnda klädesplagget offentligheten och icke göra förargelsen ännu större, än den redan är! — Ty vet ni icke — såsom biskop måste ni veta det — att den kristna religionens stif tare icke efterlemnade sin kjortel, utan sin anda åt sina lärjungar och efterföljare? Hans kjortel, biskop Arnoldi i Trier, tillhör hans bödlar! Vet ni icke — såsom biskop måste ni veta det — att Cbristus lärt: Gud är en ande, och de, som bonom tillbedja, skola uillbedja i asda och sanning; och han kan tilibedjas öfveralit, icke blott i Jerusalems tempel, på berget Gerizim eller vid den heliga rocken. i Trier. Vet ni icke — såsom biskop måsta ni veta det — att evangelium utiryckligen förbjuder tillbedjand:t af sila bilder, alla reliker? alt de kristnö på apostlarnes tider och under de tre första århundradena hvarken tålde någon bild eller någon relik i sina kyrkor (de kunde likväl hafva haft många sådana)? at: tillbecjandet af bilder och reliker är hedniskt, och att da törsta tre århuadradenas fåder derföre försmädade hedningarne? Så heter det t. ex. (div. inst. II. ce. 2): bilderna skulle dock förr, om ce konde -kävna-och töra sig, tillbedja menniskorva, af hvilka de äro gjorda, än omvändt. (Nec intelligunt homines ineptissimi, quod si sentire simulacra ct movere possent, adoralura hominem fuissent a quo sunt expolita.) Vet ni icke, siutligen, — såsom biskop måste ni veta det — att detyska folkens sunda, kraftige anda först i 43:de och 44:de århuvdradesa lät genom korstågen förnedra sig till relikdyrkan, seden mav, genom allehanda från österländerzca ioförda fabler och underbara historier, hade hos dem förduaklat den höga föreställning, som kcistna religionen gitver om Gud? Ser ni, biskop Arnoldi i Trier, detta vet ni, och sannolikt båttre, än jag kan säga er; ni känner också de följder, tillbedjandet af reliker såsom afgudar, jemte viaskepelse, bafva medfört för: oss, pemligen Tysklands siafveri både i ancligt och verldsiigt hänseende, och det oaktadt utsätter ni er rekktill offentlig dyrkan ! Men om ni oc. icke vetat: allt dewte, om ni genom före. visandet af den Trierska reliken endast afsett kristendomens väl, så har ni ändå derigenom belastat ert samvete med en dubbel skuld, hvarifrån: ni icke kan rena er. För det första är det oförlåtligt af: er, av ni, om det oftanämnda klädesplagget yerkligen besitter ep läkedomskrafr, undaahållit den lidande menskligheten detsamma ända till är 4844. För det andra är det oförlåtligt, att ni teger offerpenningar af de hundratusentais pigrimerne. Eller år det icke oförlåtligt, att ri, fastän biskop, motteger peoning:r at vårt hungrande folks armod, kelst Uå. Di endast för några veckor sedan sett, att möeon -drifvit husdratals menniskor till uppror-och till en törtviflad död? Låt (ör öfrigt icke tiloppet af hu:dratusental bedraga er, utaa tro mig, att medan huusdrstusentåls tyskar, uppfyilda af andlig i.ver, ila till Trier, äro millioner, liksom jag, uppfyllda af djup sorg och bitter barm öfver dt. ovärdiga skådespel, pi tillstålt. -Denrba härm råder icke ensamt inom ett eiler annat stånd, inom ett eller ansat parti, utan inom alla stånd, till och med icom katho!ska presteståndet. Deriöre skall rättvisan hinna er förr än ni tror. Histsrieskrifvaren tattar redan griffela och öfverlemnar ert namn, A-noldi, åt samtidens och efterverldens förakt och brännmärker er såsom 49:de årbundradets Tetzel! Men j, mine tyske medborgare, antivgen j boa nära el:er fjerran från Trier, gören allt på det att denna smälek icsze längre måtte häfta vid det tyska namnet. J hafven stadsombud, kommunföreståndare, kretsoch land:ständer, välan, verken gecom .dem. Söker, en hvar efter sina krafter att ändtligen en gång med beslutsamhet sätta eder emvut romerska hierarkiens makt och hämma den. Ty:det moderna eflatskrämeriet bedriives icke blott i Trier, j veten ju, att i öster och vester, i no:r och :söder iosamlas rosenkrans-, mesas-, aflats-, begrafsingspeaningar o. d., oca det andliga mö:kret tager allt mera öfverhaad. Gån alla till verket, antingen j ären katholiker eller protestanler, det gäller vår ära, vir frihet, vår lycka. Reten icke edra fäders maner, hvilka störtade Capitolium, gencm att tåla S. Angelo i Tssklaad. Låten ickskymf vederfarss do lagerkransar, en Hu:s, en Hutten, en Luther förvärfvat.. Gifven edra tankar ord och ätten eder vilja i handling. Slutligen j, mina embetsbröder, som önsken och eftersträfven edra församingars vä!, eder tyska rations ära, frihet cch lycka, igen icke läagre, ty j försyndsn eder mot religionen, not fäje:neslandet, mot edert kall, om j längre ti;en Och om j läsgre dröjen alt verksamt ådagalägga lenna eder öfvertygelse. Vison edör såsom Dens rätta postlar, hvilken offrade. allt för sanning, ljus och friet; visen, att j hafren ärit hans anda, men icke ans kjortel. Johannes Ronge, katholsk prest. RIESDAGEN.