Aftonbladet – 20 november 1844, sida 3

Igen fordrar nu öfver 350 millioner årligen. De årliga statsinkomsterna utgöra 877 millior Ö realer, hveraf: tobaksmonopolium 493 mill:r, grä ts I tullarna 420 mill:r, provincial-skatten 90 mill:r, ac -182 mill:r, saltmonopolium 53 mill:r, kolonialkass -142 mill:r, grundskatter 32 mill:r, busgerådsskatten al mill:r, lotterierna 42 mill:r, neationalzodsens försä ning 30 mill:r, qvicksil!vergrufvorna vid Almaden mil!r, vägpenniogsr, kanalagifter, hamnumgälder mill:r, päringsoch handelsskatten 43!, mill:r, Cr zadan 40 mill:r, Frutos civiles 43 mill:r och de ska fria provinsernas bidrag 7!, millioner. Postmed! uppgå dessutom till 48 3, mill:r, bränvinsskatten 49 !V, mill:r, samt stämplade pappersinkomsten t 1147!, millioner. 11 Men slatsutgifterna uppgå deremot till 4!, mil -l arder realer. Utgiftsbudgeten utvisar: till hofbållni -lgen 31!7, millioner; Cortes, nära 4 roillion; utrik ,I departementet nära 40 mill:r; justitie-depart. nära mill:r; inrikes depart. 419 , mill:r; kr!gs3824 mill: marin51 mill:r, finare39235 mill:r, statsskuldo amortissements-kassan 340 millioner. Årliga statsbristen är så!edes omkring 490 million: realer. — ÅLURENDREJERIET VID RYSK-PREUSSISKA GRÄNSE lOm den stora skala, hvari lurendrejeriet bedrifv vid denza gräns, kan man göra sig en föreställnir af de ofta förekommande berättelser, angående di lemnade ordentliga strider emellan bevakoisgen oc lurendrejarne. Kövigsberger-tidningen omtalsr pu e sådan batalj, som hållits vid byn Dorbiah, fem tysk mil från Krotuiogen. Omkring 20 lurendrejare sutt der och åto middag, då de, förrådda af en iblan sioa medbröder, öfverföl!os af ett ryskt detechemen bestående af 45 man kavalleri och 25 man infanter Striden blef förd med den högsta förbittring. Lurez drejarne förlorade 5 man döda och 2 mwnh svårt så rade blefvo tagna: resten flydde till skogstrakten, cc undkom. Ryska detachementet förloräte ä:ven fler man. Det hade tagit 40 gevär ifrån lurendrejarne. — ÖFVERHÄNGANDE FARA. I Graubindten wu! Scbweiiz fiones en by, kallsd Felsberg (tlippberget som pu, efter att ofta varit utsatt för mindre klipp ras ifrån ett högt berg, under hvars fot byn är an lagd, hotas att belt och bållet krosses genom ett stor bergras. Man lemrnar derom föjande beskrifning tyska tidningar: De klippor, hvilkas snara afskiljande från berget grundmässa befaras, ligga två tusende, några hundrad fot lodrätt öfver byo. Redan hafva betydliga sten block lörgjort sig, och några så stora, att de vid sit fall krossat flera hus; men största bekymret väcke deraf, att remnorna i den största af de öfverhöngan de klippmassorne allt mer vidgasig, samt att en stor djup rempa sträcker sig inåt berget. Ea person ä serskildt anstä!ld för att flera gånger i veckan amät en stor remna, hvilken anses vådligast, och som oaf brutet vidgar sig. De under:öknirgar, som denn sommar biifvit företagna al skicklige geologer, hafv bestyrkt, att ett ras oundvikligt måste iuträff:; me om Felsberg en dag förr eller sedrare får samma öde som Goldau, hvilken by krossades af ett dylikt berg ras, kan man ej bestämma. Lärge kan det cj dröja men det oaktadt är den hotade byn ännu bebodd Blott några få hushåll hafva utflyttat ifrån den tråk af byn, som asses mest utsatt för de mindre och mes lösa klipporra. Den sto:a katsstroen synes folke der j arse :å nära, ty fastän de med ångest måst: lägga sig hvarjs qwält, samt redan flera gånger, vic uppkommet ktuller, rusat upp och utan kläder störta ut ur husen, biifva de ändå qvar i det kära hemmet Man undrar imedlertid öfver, att irga åtgärder af of fentliga myndigheter vidtagas, för att antingen medels allmänna eiler enskiita bidrag bereda åt de arms Felsbergarno möjlghet att utflytta ifrån ett så fsrligt ställe; men det är ej första gången som vederbörande icke förr än alltför sent besinna en överhängande fara. — Ansående den förut omtslade förfalskningen af ergelska barkonoter berättar tidtisgen G!obe, at hufvuimannen för detta bedräge. i är en viss Liador som den 21 sistl. Oktober kom m:d en falsk sedel p: 100 till en vexlaro i Paris, vid nams Bouchon, som inösta den,-men samma deg gick med den till madame Lemeiic, den Törsämsta penrisgsvexlerskan j Paris. Madarse Lomeiic yttrade någon misstanka om sedelns äkthit och betslade den icke, förräa Bouchon endosserat den. Samma aftoa kom Lindor till Buchon med en annan pot på 160 ; men då sade sig denne icka hafva ponningar inze, utan erbjöd sig att följande morgon komma till Lindor med sedelns belopp; liliika omtalade han de misstankar, madame Limerie yttrat. Liador uppgaf då on falsk adress och lo?vade att infinna sig :öjande morgon; men han uteblef. Några dagar derafter började polisen eterspana hopom, enligt begirsn af enge!ska bankers ombul; men då var han redan försvuaner. — En led2mot af franska institutet, herr Lebas, som för två år sedan fick uppdreg af ministern för allmänna undervisningen att göra resor i Grekland och Orienten, har tillkännagifvit sin snara återkomst. Han har samlat 4000 grekiska inskrifter, af hvilka 2500 äro bittills obekanta och de öfriga förbättrade eller fullständiga. Dessutom hemför han 500 ritningar af byggnader, bildstoder och reliefer samt flara konstrika, antika marmorarbeten. — I staden Nimes i Frinkrike bar man upptäckt en romersk vattenledning af 6700 fots längd. Man är nu ifrigt sysselsatt med att uppgräfva och undersöka den; man har på flera ställen funnit den förstörd, på andra ställen fullkomligt bibehål!en, — I en Bombay-tidning läser min: Ea svår olycka, fom för någon tid sedan ägt rum i kozusgariket Kindore, har kostat många msnniskor lifvet. Konungen hade, såsom brukligt är vid Guntsut!ecfesten, sammankallat alla Brahminer, för att gifva dem allmosor, och en oantlig massa af dem szmlade sig i palatset. Eer allmoseutdelningen, medan hopen gick ur palatsst, nedrasade stora trappan, och 184 Brahminer blefvo dels sönderkrossade, dels q-äfda. — EN ny Messus. Likasom i Rhentraktern: tusentals troende själar tåga till den heliga rocken utan sömp. så ser man hela pligrimståg i södra Ryssland och Moldau af troende Judar till rabbinen Israc eller Irel, som hålles för att vara en ny Messia; och på hvars böners läkekraft de tro. Han bor staden Sadagura och är ingen fattig jude som frånstöter ge MR rv