Aftonbladet – 9 november 1844, sida 2

STOCKHOLM den 9 Nov. De i går ankomna utlindska posterna medförd tidningar från London af d. 26, från Paris af c 27 Oktober, samt från Hamburg af d. 4 denre: FRANKRIKE, Irån Algerien hafva underrätielser anlindt on ett nytt uppror af Kabylerna, och att de den 4: Nov. vid Delly, en icke låpgt ifrån Algier beli gen kustort, i sex tinmar fäktat emot den förs 2nkom mande franska kolonnen, innen devna få! förstärkning, hvsrvid fransmännen fått 30 död och 430 sårade. Marskalk Bugeaud hade emot tagit underrättelsen om denna tilldragelse, unde det ban bivistade skådespelet å texatern i Algie och hade genast lemnat det, för att anbefalla lör stärkningars afsändande. Det 553:2 och 58:e rege mentet, som farnisonerar i Aljier, hade sfgåt jemte något bergsartilleri, och marskalken ämnad :Jelf anföra trupperna, samt hade yttrat, att hr ej ville återväada förr än alla Kzbyl:tammar vor underkufvade. M:n var i Alpier lika litet beredd på denna höindelse, som i Frankrike, der mar just nu håller på att orda om koonisationsfrågar för det nya vicekorungadömet åt hertigen a Aumale. Imedlertid spår man ej godt för fran k: väldet i Arfrika. Denna hindelse, som kosta! fransmännen Jika mycket som segren vid Isly. visar att det franska eröfringssystemet aldrig kar leda till annat än ett utrotningskrig: icke till or7ganpiserande af ett fredligt välde öfver landet. 1 det:a afseende 2nszs Bugeaud redan hafva så misstazit sig om folkets karakter och F-snkrikes resurser, att det svårligen numera kan hjelpas. Radan då Marockanska kriget utbröt, var han sys se:satt med att uppsöka de i Jurjurabergen bo. ende Kabylerna: stemmar, som aldrig varit un dertvinzace hvarken af romare, vandaler, arsbe eller turkar, rom hafva ringa behof, äro fanatisk! krigiska, skola vara mycket talrika, cch bo ut bergstrakter, der de lätt bjuda spetsen mot all: fiender. Att vilja bos dem införa europöerna beskattningssystem och militärstyrelse, är en verk. iz galenskap; men det är detta, som marskalker eftertraktar, och efter sina soldatåsigter anser ut förbart. Hvad som förenar sig med denna motgång Afrika, att göra franska ministeren bekymmer, i; ställningen i Spinien. Dat ser ut, som skulle den poöränderliga vi!jans, politik i det landet gi längre, än br Guzots klokhet kan understö:j? Aila underrättelser fråa Madrid synas antyda at der står illa till, för den reaktion som Ludvi Filp trott sg der kunna tillvigsbringa geson Maria Caristiza, cc) att hvarken Narvaez elie M rtinez de la Rosa der förmå att ställa sakern efter önskan. Misslyckas det för dem, så är de troligt, att även Fronkrikes i:flytelse i det lar det är förbi. SPANIEN. Endast 405 deputerade, således ej på lång nir hälften, bade instäldt sig i Cortes. Derafha de visserligen pluraliteten med tystsad sfhör förslagen till konstitutions-förändringearaa och äl ven ett förslag till lag, som berättiger regeringe att besluta om allt com angår organisat onen oc bestyren innan Ayuntamientos, provincial-dputs tionern2, landshöfdingeembetnna och provincial förvaltnivgsråden, hvarför den blott sedan behöf de aflägga räkenskap inför Cortes: och adress kommissiozen hade blifvit sammansstt i ministe riel anda; men man arsåg, att redan 32 af leda möterna voro beslutna att motsätta sig föränd in sarm2, och cm ej de ankommande hysa andr tankar, tordo således sakerna ej gå så lätt. Nar vaez skall hafva samlat betydliga stridskrater om kring Madrid; men en del har måst sändas mo gamia Castilien, hvarifrån oroande underrättelse snkommit. I Naverra stå sakerna bögst betänk ligt; cch Carlister insmyga sig beständigt öfve frsnska gränsen; Det säges att regeringen fåfäng söker utspana ett stort gevärsförråd, som skal finnas der undandöljit. Ett rykte som utsprides i Paris, att E-parter verkligen skulle visat siz i Spanien, är og:undadt men i Madrid hafva rattetiden anslag varit upp satte, hvari stått att läsa: lefve E partero! dö åt Narvarzl 0. s. v. Spanska tidningar våga högt uttala, att det fa mi!jfördra?, hvari Drottningens gitermål med Dor Carlos son, säges vara besutadt, är så oförenlig med Spanska folkets össtan, att det fordrats til att ännu mera förskräcka det, genom konstituti onsförändringen, för att kunna tillintetgöra ver. kan dera. Dossa förändringar gå ut på att be röfva nationen alla de gsrantier den tillkämpa under en mer än trettioårig strid för friheten erkännandet af nationens suveränitet skall utpi ur grundlagen; Don Carlos skall insättas i sin: rättigheter och sadeln återfå sina företrädesrättig beter, presterskapet åter börja sina missbruk, tryck. pressen beröfvas juryns stöd, borgarne skola för. lora nationalgardet, menigheterna sina lagliga rättig. heter, hälften af representationen, valbarheten som utgjorde dess styrka, och Cortez sjelive skols icke kunna församla sig; och allt delta tillväga bringas af en osedlig, intrigant qviana med till MT. Så 8 ÅA om AR Je af SV