LANDSORTS-NYHETEIR. Umeå d. 2 Nov. Sedan detaljerade underrättelser om det mord, som föröfvats af bonden Jon Pehrsson i Nybyn, Wännäs socken, erhållits, gå vi att meddela desamma: Bondten Joana Pehrsson, född 41821, har varit emellan 3 och 4 år gilt med Greta Stina Olofsdotter och med henne haft 2:ne ännu lafvande baro. Oecnighet lärer under denna tid esomoftast förbittrat sammanlefnaden och äfven urartat till våldsamhet, emedan åtminstone under första tiden ingendera ville ge vika. Eter hand hade dock hustrun mer och mer måst foga sig häri, och husliga förhållandet blifvit något drägligare, tilldess pigan Maria Mergr. Jakobsdotter kom i deras tjenst. Från denna tid syntes ett mer och mer förtro!igt förhållande uppkomma emellan husbonden och pigan, hvaraf hos hustrun väcktes svartsjuka och deraf härrörande förebråelser emot mannen, hvilken umgällde. dessa med hotelser och slag. Någon tid innan mordet skedde, hade hustrun vid ett besök i Bråns by hos en slägting omtalat mannens grymma hotelser och förfarande, hvarefter hon vid afskedet tillagt, att hon visst ej mera skulle komma dit, emedan mannea enligt all anledning snart skulle verkstäl:a sin hotselse att mörda benne. AT! mördarens och pigans bekåanelse bar sedermera utrönts, att planen till hutruas mord blifvit öfverenskommen alltsedan sistlidne Ju!. Det hade då blifvit aftaladt, att påföljande sommar dränka benne i elfven, och att mordet skulle verkställas antingen af pigan vid någon klädtvättaisg ned vid elfven, hvarvid hustrun deri skulle nedskuffi3; hvarefter kunde förebäras att hon sjalf nedfaliit, eller också skuile mordet af mannen begås på lämpligt sätt. Ett par degar före mordets verksvätlande, då hustruas svartsjuka väckts, genom ett i hemlighet af henne hördt samtal emellan de brottslige, och hon derföre förebrått mannen, hade han med ett våldsamt slag nedstörtat henne till golfvet, och då hustrun, döfvad af slaget, ej så bastigt kunde resa sig, och mannen fruktade hennes brors ankomst, skakade han henne och befallde henae genast uppstiga, emedan, såsom hans ord lydde, phon ejest visste hvad benne förestodv. Hans mor var vittne till detta uppträde. Äfven emot henne lärer han en gång i vittaenas närvaro burit våldsam band. Slutligen den 15 Oktober, sedan det blivit mörkt, går han hemifrån, under föregifvande att hugga grancis, förer en byn tillhörig flottbro nedanför sin gård, emedan vattnet invid stranden ver för grunsdt till mordets verkställande, samt uppehåller sig en stund i gårdens vedbod, dit han trodde hustrus skulle komma. Efter en stunds väntan kommer pigan, hvilken var sysselsatt med bakning, dit och berättar att hustrun, som känt sig illamående, lagt sig till hvila. Han tillsäger då henne, att bedja hustrun gå till fåbuset, för att fodra kreaturen. Pigan had2 då frågat: bskall det då ske i afton?, — Ja, i afton skall fan ut ur gården, ljöd svaret. På pigans tillsägelse går också hustrun straxt efter till ladugården, då nannen, under förebärande att få bjalp mad upphemandet af något från elfstranden, narrar hustrua ned vå flottbron och skuffar der till hanns, på det hon kulle stupa i elfven. Försöket lyckades likväl ej då, ran hustrun springer i hast af flitbron, men hen, åsom befinnande sig i en öfver halva tiden avanceadt hafvandskap, ovig, faller omku!l på stranden och ipphinnes der af mannen. I dödsångest utropar då len arma: Jonas, du ämnar väl ej dräpa mig? Jessa voro hennes sista ord på jordan, ty ögoublicet derefter fattar den grymme, obeveklige henne om jalsen, håller henne så, tills han trodde lifvet slockat, släpar henne derefter på flottbron och kastar ienne i elfven, der hon straxt derpå sjönk. Genom iköppniogen bar sedermera utröats, att dana olyckliga jutit döden i vatinet. De brottslige nekade enständigt i början, och föga opp var att få saken utredd, helst liket ej återfanns. Jet lyckades dock t. f. länsman G. U. Nardström, ————— ——REREERROIBBIVEVJUJUJUVVRVRVVRRVR RN RER RR RR OA