Aftonbladet – 8 november 1844, sida 3

ERE NE —— AN —— LJ De följande dagsrna hållas husförhör i detrenne byarna, och lysas vi på färden emellan dem, likasom vid ankomsten till Bingsj. På brinnande halmkärfvor spörjes ingen brist, och presten drager sin väg fram likasom i ett triumaitåg. Och vid afresan erhåller han rikligen nkällekstappars (iindockor och ulitappir) samt ost och: ternfisk. I dalstugan. föres han omkring i de förmögnare husen och trakteras med hvad huset förmår. Det är högtid i dessa trakter, då preen besöker dem, och måhända eger ingen mera inflytande på dalallmogen, än presten, om denne rätt förstår sig på densamma. Dock delas detta till en del med domarez, som har en oinskränkt respekt med sig, heist när han vet-att förena välvilja med allvar och orubblig rättskärlek. F,ån Finnbacka tages åtorvägen öfver en sjö, kallad Källassen och den förut omnämnda Ljugaren. Efier några timmars färd i månsken och stjornklart befinna vi oss åter i den va-mar och trefliga prestrården, hvarest man :edarmera i god ro kan ännu en gång i mionet uppiolva sin Fianmarksfärd. —LRRIE — En easelsk tidning, Mor:inz Horal!dp, si ger sig kunna bestyrka sanningen a? föjinde anekdot, som skall hafva passerat då Lucv!c Ph lip enligt ceremonielet vid Strumpebands-rivdsres dubbring aflade eden. Då ordenskansleren (biskopen af Winchaster) förestafvade hopom densamma, och kom till det ställe, der riddaren lofvar patt icke någonsin börja ett orättvist eller oheligt krig emot ordevs stormästarinna, afbröt konungen prelaten med ett eftertryckligt utrop: Aldrig skall jag det! Ce ne fut Pa jurer groso, säger fra n