Aftonbladet – 8 november 1844, sida 2

rr RSASSNNNKERREKRENR NETTIS ANA SEA stådes, eljest endast sätenn, ett slags enkla, nå ot urbålkade pallar med fyra fötter. Hvad der emot icke lår saknas, är ubbstolen, som e) annat är än en hög fjerding, till hälften afsågad på midten, så att ett något åt sidorna gående ryggstöd qvarlemnas. I de flesta stugor se vi ätven en vagga med åtföljande skrikhals; men vid denna märkes, att medarne ej gå tvärs under vaggan, utan efter längder, så att slippen, eller xollain blifver vid vaggningen kastid än på hufvudet och än på fötterna. Måpgenstädes anses dock vaggan öfverflödig, och i dess siälle begagnas en öppen skinnsäck, som med tvenne tåg är fästad vid taket, så att barnet ligger likasom i en gunga; och att det gungas, derom kan läsaren vara försäkrad. I den lilla kammaren fiones intet anmärkningsvärdt; deremot erbjuder klädstugan, äfven nystuzan kallad, en ganska treflig och angenäm anbick. I förraögnare hus äro väggarne och hela taket i flera afsatser fulshärgda med kläder och slädespersedl!ar, hvilka nedtagss med tilhjetp a: en fjuva, der armarpe icke räcka till. En sär deles ordentli.het råder bär; hvar persedel har sin plets, och som kläderne mångenstädes äro den redbsraste förmögenheten, är en ansenlig mängd sådana samli:de. Rundt omkrng väggarne äro först och främst qvinnolkens )jortlar uppsatta, hvar och en bängande på sitt tuns bind. Ea evda person kan ofta bafva 45 a 48 dylika plogt ör egen räkning. På stängerna i taket hängs, bvart slag på sn stång, qvinufoikens snörfrilar, (lifstycken), halstrasor, b2koch förkläden, sam! karlarnes rockar, västar och brackum (b-nkläder). Ea oerhörd myckenhet sturpar cch vantar, större och mindre, må vi ej heller förgäta,