Aftonbladet – 8 november 1844, sida 1

7 alnars bas, jemnt itudelar byggningen. Härvid märkes den egenheten, att denna byggnad sällan uppföres på en gång, utan endast -hälften deraf. Fördenskull a huggas ej timret i knuten på dev sidan, som vetter åt kammaren, utan lemnas så långt det är. Når sedan den andra hälften bygges til!; bliver en skarf utmed midten af hela kammarvigger, den der stoppas med mossa; råon hophuggring af timret kommer ej i fråga. Som salimogen merendels ej har råd att på en gång bära en större utgift, är denna utväg allmänt begagnad. Midtemot denna byggning befiana sig pfäjset, (fåhuset) och foderboden, åtskiljda af ett lider med port, kallad ägårdsporten, Fojset är vanligtvis försedt med eldstad och beboz: vintertiden af gårdens pkullor (pigor och döttrar), hvilka hafva en sänz uppsatt ofvanför dörren och måste sålunda begagna sig af stege för att komma dit upp. Af de båda återstående sidorna på gården upptages den ena af en bodbyggnad, och i bredd med denna befianer :ig sädesladan. Emellan dessa är inkörsporten med sitt lider, likaledes med tak försedt. På den åt vägen vettande Iaduväggen är fett så kalladt förtak anbringadt, hvarunder plocredskapen är upphängd. Somligstädes plägar ock ett mindre redskapslider, bestående af 3 väggar, sluta sig till ladan, och kallas detta skörann, förmodligen derutaf att kördonen der förvsras. Den fjerde gårdssidan tillslutes af stallet, som nästan alltid är med skulle försedt, eller ock så att på andra sidan krubban tillräckligt utrymme finnes för hästfodret, hvartill det hästa höet utväljes ), samt en mindre stugubyggning, kallad portstugan, el:erv cockx grannstugar, hvilket gemenligen innehåller endast ett rum, men stundom också ett öfverrum, hvartill uppgången är fråa gården, och trappan ju brantare, dess bältre. Stallporten, med sitt lider sammanbinder dessa ) Venligen äro ej några spiltor anbragte i stallet, utan der flera hästar finnas, ski!jas de från hvarardra medelst en stång, som lägges emellan dem.