Aftonbladet – 7 november 1844, sida 2

Om remiss till högvederbörligt Utskott fårjag vördsammast anhålla. Härmed förenade sig Anders Olsson och Nils Nilsson från Wermlaxid, J. Samuelson och A. J. Sandtstedt från Jönköpings län. 263 — —tHA — Hos Ridd. och Adeln förehades i går StatsUtskottets betänkande JM 41, rörande utgifterna å 8:da hufvudtiteln , innefattande Ecklesiastik-departementet, som, utan synnerlig diskussion, bifölls, med undantag af: 4:e punkten: Clereci staten, Litt. A, om anslog till aflöning åt pastor och klockare, för bildandet af et serskildt pastorat af Loos kapell-lag i Norra Helsingland, återremitterader. — Samma punkt, Litt. E, rörande biskop Haliströms motion, om domkyrkotunna: beviljande till Wisby domkyrka; återremitterades. 7:e punkten: Elementarläroverken, Litt. B, om anslag till pya elemerntarskolor; återremitterades, jemte Ständets förklarande, att det bifallit förslaget, med vilkor att 68C0 Rdr Bko skall utgå till Nya Elemeiatarskolan i Stockholm. 9:2 punkten, om ett anslag af 300 Rdr till gymnaetiska central-institutet; återremitterades. 410:2 punkten, hvari Utskottet tillstyrkt ett anslag af 450 Rär till understöd för vetenskapliga arbeten: utgifvaode; afsloge. 46:3 punkten, om anslag af 2000 Rår årligen till Institutet för blinda och döfstumme, hvilket Utskottet afslagit; återremitterades. 47:e punkten, om. resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande. — Litt. D, angående väckt motion om bidrag åt kapten B. Cronstrand, stort 6000 Rir Bio, till understöd för utgifvande af ett arbete öfver Esyptens forn!emningar, blef, efter en kort diskussion, dervid friherrarne Cederström, Jacob och Thure, talade för, samt grefve Gyldenstolpe, Anton, och Hr von Hartmansdorff emot förslaget, efter anställd votering, -mmed 64 Ja och 47 Nej, återrerittoradt. 20:e punkten, om anslag till understöd för åtskilliga räddningsanstalter för vanvårdade barn, blef temligen vidlyftigt diskuterad, och återremitterades. Hr stolpe hade ett skriftligt anförande, om nödvänten af att bebjerta dylika inrättningar, äfvensom Hr kammarjunkaren Ehrenhoff i ett längre anförande arithmetiskt sökte bevisar, att det skulle kosta staten iadre, om den bildade de vanvårdade barnen till iga medlemmar i samhället, än att åt fullvuxna brottsliogar bygga slott och föda dem för lifstid. Deu siste kammarjunkaren sökte här ånyo ett tillfälle att gifva lut åt sin förskräckelse för tidningarne. Landsböfdingen, grefve Posse samt landshöfdingen v. Rosen talade äfven för förslaget. Emot detsamma yttrade sig landshöfdingen, friherre Palmstjerna samt tr von Hartmansdorff, hvilka ansågo kommunerna sjelfve vara pligtige att besörja vården om sina vanvårdade barr. 24:a punkten, Litt. A, innehållande Kongl. Maj:ts proposition om ett ökadt anslag af 2500 Rdr ånliger, ill eflöning för tjenstemän vid riksarkivet, hvilket af Uiskottet afslagits; återremitterades. Pessutom förekommo flera mindre vigtiga betänkandån ifrån Stats-, Ekonomioch BevillningsUtskotten, hvilka utan diskussion nästan samtlige biföllos. — Presteståndets gårdagsplerum. Frågan om ansleg till nya elementarskolan i Stockholm (7:de punkten uti Statsutskottets utlåtande MM 44) föranledde er längre diskussion; Hrr Thomander, Ljungdahl, Stenhammar m. fl. yrkade återremiss, egentligen derföre, att Statsutskottet tillstyrkt att af elementarläroverkens anslag nya elementarskolan måtte tills vidare erhålla hvad för densamma pröfvades erforderligt. Inom Ståndet var den tankan rådande, att endast de 6800 tdr, hvarmed anslaget blifvit föreslaget att ökas, borde för rya elementarekolsns behof användas. Doktor Sandberg gillade dock icke denna fördelning ; han jemförde de båda skolorna med stora och lilla flottan, och ansåg, att liksom man gjort med anslaget till flottan borde man göra med anslaget till elementarläroverken — öfverlemna fördelniogen åt Kongl Maj:ts vishet. Af frågan om tillökning i Upsala kathedralskolas stat, afstyrkt af Utskottet, begarde professor Fries återrremiss; doktor Reuterdahl yrkade att Lunds kathedralskgfa, som vore en syster till Upsalas, mätte dela saåmma öde som denna; biskop Hallström och prosten Gahne begärde återremiss, så vidt frågan rörde Wisby lärdomsskola; och doktor Säve påminde om Frösö lärdomsskola i Jemtland, för hvilken han begärt ansleg. Hrr Luadblad, Laurenius och Thomander talade för bifall till Utskottets utlåtande; yrkande att man borde invänta läroverkens allmänna reglering. I dessa detar blef utlåtandet återremitteradt. — Nionde punkten, hvarigezom ökadt anslag till gymnastiska centralinstitutet blifvit afstyrkt, föranledde någon diskussion, hvarvid herrar Wallin, Ödmann ceh Holmström yrkade återremiss, hvilken afstyrktes af herrar Lundblad och Sandberg. Vid votering bifölls punkten med 37 röster mot 41 Det i 10:de punkten föreslagna anslag till den i hufvudstaden stiftsda inrättning för sjukes behandling med elektricitet, bi:ölls genom votering, sedan inrättningens förträfflighet och nytta biifvit på ett ampeit sält vitsordad af herrar Berlie, Norström, Hallbeck m. fl., hvilka omtaiade de underverk som denna inrättning gjort. Doktor Ödmann hade i detta afseonde åtskilliga betänkligheter och förmenade att tron hade botat de flesta patienterna, och prosten Lundblad ansåg att icke staten, uten Stockholms stad borde vidkännas kostnaden för denna iorättning, ifall den ej kunde bära sig sjelf; men dostor Thomander tillstyrkte bifall, emedan man ej borde sila myggor, när man sväljt så många kameler,. På eftermiddagen afgjordes de återstående punkterna af ofvanberörda utlåtande. Åtskilliga talare yrkade återremiss af 20:de punkten, angående anslag till räddningsanstalter för vanvårdade barn, som Utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka; prosten Almqvist tyckte att Utskottet alltför lätt behandlat detta ämne och doktor Sandberg fann det vara af vigt aut staten här trädde fram och hjelpte hvad den kunde. Å andra sidan försvarades Utskottets åsigter af herrar