Aftonbladet – 6 november 1844, sida 2

att låta kanalarbetet utföras genom enskilda beting, hvarigenom tillfälle til arbetsförtjenst äfven kunde öppnas för många arbetslöse. De arbetskommenderingar af sistvämade beskaffenhet, hvilka sedan sista riksdag egt rum, vittna således ati Ritets Ständers önskningar i denna del lemnats utan afseende. Att anföra ännu flera anmärkningsvärda omständigheter inom försvarsverkets kategori, skulle: leda till en allt för stor vidlyftichet. Nog ai! den vigtigaste sak bland fosterländska anrgelögenheter: bar under den förra regeringen saknat stödet af patriotisk bebjertenhet, skapande snil!e, statsmannablick och ordnande förmåsa! Det oefterrättliga system, som, inom denna administrat:onsgren, sJort sig mer än annorstädes rällande, hor slutlisen bildat öfverväzande svårigheter att finna en: återgång från alla de kostsamma vidl!yftigbeter, som mångåriga misstag förorsskat. Tiden är nu kommen att bereda en annan sakernas ordnins. För min egen ringa del äger jag dertiill en serskild uppmaning uti de icke oväsendtliga bidrag, jag varit i tillfälle att lemna de R. St:s tillgöranden för örsvarsverkets. ombildning, som utgått från 1834 och 1840 års riksmöten. Det deraf motiverade otillständiga ropet om berrsklystne undersåtare måste tystna, då den nuvarande Regerinsen derföre lemnat den lysande upprättelse, som innefattas i dess vid början af nu innevarande riksdag, för R. St. gjorda offentliga erkänvaude af nyssnämnde ombildnings nödvändigtet. Men för att uppnå detta stora — allt för länge förbisedda — mål, behöfver nuvarande Reserig ett kraftigt stöd af nu församlade Ständer. Hon behöfver det mot enskildes vinninsslystnsd och de mäktiga kotteri-intressen, som alltid uppresa sig emot hvarje ellvarligt bemödande för fö bättringar i Sveriges oormliga försvarsverk. Oss tillhör att härutinnan gå Regeringens välvilliga afsigter till mötes. Det sker derigenom, att vi icke förtiga vår uppattning af den förra krigsadministrationens ota:iga brister och utmärka de vigtigare fall, uti hvilka en genomförd reform, måhända icke utan våda-för fåderneslandets väl, ytterligare skulle åt en oviss framtid öfverlemnas. Årliga värdet af indelnirgsverket, städernas bå:smanshåll, militieboställen, m. m. kan endast aproximatift uppskattas, men deremot känna v. med säkerhet bvad krigsväsendet kostar statsverket. Den af Stats-Utsk. oss nu förelagda krigs budgetens totalbe!opp understiger icke betydligt 6 millioner Rdr banko årligen. Mycket skall dermed kunna uträttas till försvarsverkets fullständiga ordnande, i fall den af Regerinzen förespeglsde reformen bade fria händer. Dot kan icke nekas, att det Svenska kastväsendet med sina ärida fördomar och inbillade företräden härmed lägger betydande hinder för Regeringen i vägen och att besegrandet deraf fordrar karaktersfasthet och ihärdigbet. Billictvis kan fördenssul!l ieke begäras att allt skall göras på en gång, men hvad som med största skäl kan förväntas, är att man icke nu baadiar utan beräkning, utan hänsyftning på den ombildninz, som är ämnad att öretagas. Nya stats-anstag för tillfälliga miltärbebof, af icke brådskande nödvändighet, skulle under nuvarande omständigheter snarare vara att betrakta som ett steg tillbaka än framåt. En stor statsman har sagt, att det tillhör ena ubildad statskonst att fatta reformernes rätta tidpunkt, likasom han äfven yttrat, ati en styrelses heligaste pligt är att, då denna tidsunkt inträffat, omfatta reformernas sak, med virma, kraft och bes utsamhet! Frågar man bvi:ketögonblick är det mest gynnande att företaga ombildningen .af Sveriges försvarsverk, så må det vara tillåtet att svara, alt detta ögonblick är inne, då insen påträngande ytire fara ännu är for honden. Derföre må det icke heller lörvögras, att uppmana Sveriges statsmän och maktäg. nde, att icke vidare fördröja försvarsverkeis fö:bättring! Om också ett uppskof dermed icke hade en a:lmän missbelåtenhet genast till påöljd, så skulle dock tacksambeten derföre blifva oändligt ni nire, ifall man afvaktade en afligspare tid, då omstindigheternas tvång icke lemnade verkställigheten nå ;ot val ——VEREEIR Diskussionen i Bondeståndet, i anlcdniz Konal. Mas:ts nåd 0a pxrovositior