Diskussionen i Bondeståndet, i anlcdr Kongl. Moj:ts nåd ga propositior. eng förhöjning af årliga anslager af allmänna medel, till folkundervisningers bef: ämjande.Till en början uppästes följwde skriftiua anföranden: 4:o Af Matts Pehrsson från Stockholms läa: Den Kopogl. propositionens syftving, att befordra folkundervisningen, kan ej annat än på det bhörseta gillas, och anser jag såsom en glädjande sak att Regeringen finner sig böra framstå, för att genom allmänsa bidrag förbättra skollärares vilkor och skolornas inrätt-ping. Men jag befarar att dylika, till siatsvecket ingående ansag, då de sedermera skola fördsla: på läropersona!en, icke hvarken kunna eller bliva fördelade så rättvist, att icke många, ja de fleste fö samlingar deraf få eller åtminstone tro sig få anledning till missnöje; om deremot, på sött jag vigat föreslå i sesskild, till BevillningsU:skottet remittersd motion, hvarje socken fick efter folknummern bibehålla en del af den personella bevillningen, i stä!let. för ssolutgifternpe, så skulle ändamålet säkert bättre vinnes; och jag föreslår derföre vördsamt höglofl. Stat: U:rkottet, till hvilket den Korgl. prepositionen remicterss, att i anledning deraf sammänträda med bög! fiiga BeyvillningsUtskottet, för att gemensamt öfverlägga derom, då det nu af Kong). Maj:t serskildt begärda snslag: för tolkskollärares aflönande torde kanna undsiias. I de öfrige delarne, angående anslag för s-minarierne, önskar jag deremot gerna att få iostämma i den Kongl. propositionen. Om detta milt anförande måtte få åtfölja Jen Kongl. propositionen till vederbörligt Utskott, vågar j:5 vördsamt anhålla. z Tilläggande Matts Pehrsson muntligen, att så vice talmannen Nils Pehrsson vid inpevärapde rikodeg först i detta Stånd föreslog, att den så kallade stydssafgiften må till folkundervisningens befrämjar 2? användas, bade sådant fästst Matts Peb:ssons uppm bet på nyttan deraf, samt att han sederinera nopa rundat detta förslag och funnit detsamma i högsta grad lämpligt, emedan han vore öfvertygad, att om be:örde afgift altid komme att till detta ändamå: :nvåndas, derigenom skuile åt nationen för folkundervissingens hefråmjande beredas en säker tillgång, som, 3 den inom församlingarne utginge efter folxmärgs blifva jamnt och efter behofvet förstelad, h emot icke komme att ske om en sådan tillg?n hemtas från omedelbara statsans.cg, enär d svs fördelning är beroende af många onivägsr och y-derbör rande embetsmyndigheters utlätanden; i följe hvaraf, då samme myndigheter, och synnerligest försaringaruaes pastorer, ofta äro mindre måne om fulksts bildning, sådana statsanslag dertill ofta icke komma de verkligen behövande kommunerre till godo. Häri iostämde Ephraim Larsson och Pel.r Baradsson från Eifsborgs. Lars Magnus Kaulsson från Östergötblands, Peter Mårtensson från Jönköpings, Per Mattsson från W.sternorrlends län, m. fl. — 2:0 Af Pehr Sahlström från Stockholms fån: Den agiloe Kongl. propositionen avgåonde anslog tiilfolkjuodervisningen innebär tydliga bevis på Kornogens omsorg för denna folkets stora argelägsobet. Det