Aftonbladet – 31 oktober 1844, sida 3

attesten ett arfvode af etc, På intet ställe fits nes antydt, att när Konungeps Bafsliningshafvande, uppå nådig befallning aj H. M. Konukgen eiler uppå anmodan af Korg. Hofråtten eller fångstyrelsen, beordrar provsäkaren att anställa dylika besigtningar å fångar; så skola förrättningarne verkstållas utan arfvode för läkaren. Att sådant icke heller kunnat vara meningen, torde ligga i sakens natur; ty huru onerösa skule ej i sådant fall vissa prov.likarcbastäliningar blifva, nemligen de i residensstäderna eller der större länshäkten finnas anlsgde, mot dem i emåstäderne t. ex. Enköp ng, Norrtelge, Lidköping, Eksjö, Wimmerby, Nor2, m. fl.? Likvisst hafva prov.ikarne i residensstäderna ej större löner, än prov.låkare i dessa småstäder. Sannolikt har afsieten aldrig varit. att mellan tjenstemän inom samma grad och klass och med hka lönevilkor göra en så ojemn fördelning af tjensteåligganden. Den oinvigde anser måhända utfärdandet af ett läkarebetyg, som en ringa eller högst obetydlig möda, och hvad sjeliva utskrifninven deraf beträffar, bar han deruti icke oritt. Tager men åler i betraktande, att undersökning måste föregå och att den som skall undersökas vanligen uppbjuder all sin förmåja att för ernående ef sina afsigter vilseleda läkaren, medelst simu!erande af en mängd sjukdomar; medelst fö-. rezifvande af omständigheter, som aldrig före unnits m. m. och att läkaren derigenom ofta nödgas fortsätta undersökningen flere dagar, stundom fiere veckor efter hvarandra; så torde en sådan undersökning mingen gång tåla jemförelsen med en mindre ransakniog wvid ett extra ting. Vid båda dessa tillfällen ransakas persona quetionis, vid båda höres vittuande personer, anställas derfier öfverläggningar och: aikunnas slutligen utslag. Och hvilken, om hin ej är skyldig dertill, vill väl uten arfvode åtaga sis, att årligen förrätta rågra hundrade extra ting? Konsidererar man vidsre, att likaren nästan lltid nödgas vara i omedelbar kontekt med bofven, hvarigesom denne, synnerlizast vid en tåte L igte med honom, kommer i tilfil!en att utöfva iit hämdbegär, i händelse hin skulle an e, att på läkarens yttrande berodde verkstriligheten af let kroppsstraff, har underjått; så förökas derisenom obehiget al förrättningen. X— i Oktober 41844, Provincialläkare. CA