Aftonbladet – 30 oktober 1844, sida 1

id Norriandsgatan; i P. M. Höörs vid Nybrogatan: vid Röda Slussgatan. ANNONSER emottagas i förstPITE TTR TR EEE EA icke grundlegsensliga, men Niväl mycket höst uppskattade förmånen, alt på egen hand anordna om stapelstädernes tolag. Att nu varande Regering, med erfarenhet om det skadliga uti de f.rhåilanden jag hår skildrat, till städerne ö verlemnat dem pro osiuiono, hvsrom nu trista, är således en åtgärd, som, lånet ifrån att böra bemötss med afstyrkande, är i bög g-ad förtjent at bifall. Den incebär en vigtig grunssaus. Den åsyftar eit väl ordnadt tullsystem samt tol-gens jemna och billiga fördelning emelian dewtil! bera tigade stapelstäder, äfvensom uppbördens ö erkli ge Alltså skulle antagandet af denna Kongl. proposition, både för det almänna och stapelstäderas, med öra stora ördelar af icke ohetyrande staisckoro ssk vist. Då imedlertid, så:om Hr Ekluad ericrai, stapeltädernas ordinarie och isqzarterings-to!sg gruisar sig på sske:gamla urkunder, nämigen ör Stocihom på privilegier af år 1636 och et Ko bref af ör 1688, samt Ör öfrige vid den tiden befintliga stapgistäder på Kal. brefven af 4715 och 4748, biaruilt kommer 6 8 i Eg!. resoluiionen på stisdsrnas bessä: d. 46 Oxtober 47923, så vore det måhända icke olämpligt, att StatsUtskottet, hvilket ofelbart kommer at: ut åa sig öfver den Kgl. propositionen, tillsty kte Riksens Ständer au förklars, det totagen, på hvilken fl:re stapelstäder grundst dets tjesstemänners allö ing, dels dervarande ailmäsna byggsader, dels ock arstalter för handela och sjöarten, vore för dem eumbär ig, att den väl kusda efter tidarvs och omständighete nas föran!edande blifva föremål för ny reglering, men icle för indragnivg, samt att det sore iued bittighat och rättvisa förenligt att states, i händelse dö Kamer att öfvertaga tolagsuppbörden, för frsmtiden garsnterade vederbörande stapelstäder ett efter rättmätiga grunder beräknadt vederlag. Det är vi-serligen sa nt, att ett dylikt förktsrande icke vore bisdande för kommande Risxets Ständer och att detsamma fö!j kuig:n icka ;usde anses innebära full garazti, efter juridiska begrepp: men det skulte i sla fal! innefatta salt hvad stapelstådervas to ygshet fordrade. Ville man fupponera att en följande representation lemnade det utan sTt afseende å ku.de man med lika mycket fog antager, att d:tuamma skulle i äenu fl-ra vigtiga de!ar rubba den allnänna ordning, som icke utan våda för hela stats kicket kan åsidosättas. E. sådan föreställning kan ickgöra sig gallande, utan att man måte förtvifli om h-a samhällsordvi-gans bestånd, och tillen sädan misstrostan finne: säkerligen ingen anledving. TI alla fal är den af Koogl. M j:t föreslagna reformen lika vigtig för stapelstäderva sjelfva som för det allnäsva: Da ärre, hviika genom Kal nåd fär sig tillsrkäsd! tolag, vida utöfrer hvad da åb ropsda u-kunderna dem titlörsäkra, och till husud-aslig del efter det den här utan allt skäl åbe-opade 114 Ö R:c.form. antog, skulle genom den föreslagna föranstingen vinna en vida större sikerhet i efseende på tolagen, än den de nu ega; ty hvad på nyssnämnde sätt, utav Rixsens Ständers hörande, erbållits, kan jogslunda af någon oväldig betraktare anses vara af ofirändertig egensk:p. Stapelstäderna stulle vidare gerom reformen wena hvad de pu sakva, nämligen ev billig och säker fördelning fig emellan af tolsgsiv! Omsterne: an statga, som upphäfde det illusoriska tillstånd; som härätisnan ou förefindes. De skulle då undiå dn skåda, som ou tillskyndas vi-sa bland 8 m, derigeOm stt, i aneonde till tolags-afgifternas h ga belopp, inom några af Regeringen till örne mera gynnades ståder varornas förtullnirg icke sällan eger rum på de platser; der en mild behsrölisg via totlägs-uppbölden är dena neturliga följden af en billigare taxa: ett förhållande, som i synnerbet tillskyndat staden Calmar vida större inkomster, äs som kunde hafva af denna stads vanliga handelstrafix uppkommit. De skulla Gå uvdå ersättniog för d-n förlust som uppkommit, dymedelst att a!l tolag upphört, i ansecnde till sådana. exporta tiklar, hvilka blifvit från tull-befriade. Med ett ord, allt förenar sig att göra inägavarsnde Kongl. proposition särdeles välkommen för alla dem, som, sTacksnse sin blick utöfver: dagens små bekymmer säta tillbörligt värde på ordning, stadga och reibaihet uti allmänna angeligenbeter;— Ör. dem nämligen, som veta att rätt uppskatta den allmänra, nyttars: oafvisliga kraf. Jag yrkar remisstill höglofl, StatsUtskottet. Br Lagergren: 1 afseende på sj:fva -hufvudfrågan. eller beviset derför, att stapelstädernas rätt att uppbära tolag, är ett privilegium, utan rubbs ning. hvaraf denna rättighet. ej kan .dem frånkännas, har Hr. Eklund deråt lemnat en så fullständig utredning, att ej något -behöfver tilläggas, samt anfört alla de författningar, hvarpå detta privilegium sig grundar, Mig återstår sålunda blott, att göra en och.annan erinran, i anledning af hvad under diskussionen förekommit. Jsg vill dervid först erinra, att blott rättigheten till.tolag kan betraktas såsom . privilegium, men. deremot icke beloppet. I fordna tider ansåg man beloppet af den tolasg, som i en stad skulle utgå, såsom en bevillning af det handlande borgerskapet i hvarjs stad. Så heter det ofta rån städerna: för det och det ändamålet äro vi villige att åtaga oss en förböjd tolagsafgiftn, och derigenom kan den besynnerliga olikheten i tolagens helopp cch-beräkning i serskilda städer förklaras. På detta sätt uppkom först irqvarteriegstolagen i Stockholm och sedan i åtskillige andra städer; och den beraktades vid sin uppkomst snaråre soib en tärga, än åsom ena fördel. Att sålunda rättigheten att af alla 7aror, som uti en stad tullbehandlades, uppbära en — ——A——— — 37 5I. lo aa a. 2 CC RRA AK ÄTTo he stl anta av ner omm snmomn Sö-0e