Aftonbladet – 25 oktober 1844, sida 3

— r— wu Ö num uni nÖnÖnore götiska stilen med sina romantiska, att icke säga: en smula-fösforistiska karakter är den lämpligaste för nutidens ma2nniskoboningar, och om icke man äfven i detta rätteligen heldre borde söka att skapa en ny, litet mindre högtidlig, men litet mera kosmopolitisk och så till sägandes familjer stil, än återuppkalla medeltiden. till ett mer eller mindre lyckadt skenlif. Det tar sig så bjertans pusse:ligt ut, att seen liten småstadsmamsell sitta och dricka tevatten i fördjupningen af ett götiskt bågfönster, måhända till och med inför målade rutor med bibliska kompositioner, eller att fiana skyiten till ett ångfartygskontor eller affi .chea om en zoncert å la Musardy på en bysaatiask gafvel med rosetter, kors och krimskrams. Afbrottet är för skarpt, det är och blir ett mer eller mindre misslyckadt anspråk, och allt sådant står betänkligt nära inpå gränsen af det komiska. Den italienska stilen: synes i detta afseende, såsom mindre himmelsåtsträfvande, snarare öfverensstämma med hela vår tids kostym -i öfrigt, och roycket vackert kan utan tvifvel äfven af densamma göras, så framt den råkar i bänderna på en arkitekt med professor Brunii estetiska omdöme och fyndiga fantasi. Detta allt hindrar för öfrigt ingalunda att ju de frågavarande byggnaderna, serdeles så vidt man cke ger sig tid till några speciella betraktelser öfver desamma, göra en högst öfverraskande och vacker effekt, och man måste alltid vederbörlisen uppskatta byggmästarens bemödanden för inörandet af åtminstone någon stil i de annars här i landet så platt mageasinsmessiga -stenbråten, hvilka bevärdigas med namnet hus, eller till och med palatser.