Aftonbladet – 23 oktober 1844, sida 1

BR RARE SERTION T LI RS TERI stor del varor inkomma äfven i konsignation från utländske a sändare, och komma icke i svenska ägares händer förr, än de behövas till afsättning iom låvdet. Om kreditupplagen icke funnes. så stulle det ofta inträffa, att, på en eller annan handelsplatt, brist kunde uppstå på någon vis: vara och att derigenom priset på densamma temporärt höjdes. Det är klärt att sådant skulle lända konsumenterna och det alll männa till skada, och 2tt endast en eller annan importör skulle viana derpå. Jag får äfven i detta afseende åberopa det exempel, som Norriges erfarevhet lemnar. Der är tillåtelsen till kredirupp:8g möedgifven åt bvarje köpstad vid kusten. D-tsatnma är äfven förhållandet i Da--mark, och på instetdera stllet kanner man att några menliga föjjder för myntväsendet deraf uppkommit. Hvad angår örstärkning af tults bevakvingen, så är jeg visserligen af den meniog i allmänhet, att våra hande!soch tull-lsgar böra i princip vara liberela; men deremot tillämpas och handhafvas med stränghet. , Jag är således långt itån stt icke instämma uti motionärens åsigt om angel-genhaten af att hafva en tillräcklig bevaknirg; men anhåller likväl få fästa uppmärksamheten derpå att verkan af tullbsvatocingen icke kan blifva annat än approximstif i ett land, der en stor del af de restriktiva tulbestimmelser-a ängu qvarstå. Eogland har öga störra littoral än Sverige; men der är likväl kostnaden för tullbevskni geu ärnu fyra gånger större än hela svenska tuttuppbörder. Vi känna, att icke dess mindre ö verträdelser af tullförfattningarne derstädes icke sällsn förekomma. Huru skall då förhållandet vara här, der, i förhål ande till kustcech gränslinien, bevaxningsstyrkan, fö att icke uvpsluka hela tuilintägten, a!drig kan bliva tillräcklig för de större svärighsternes beseg avde. Eburu jag, såsom jag förut yttrat, tror det vaa al vigt att med noggra ohet och stränghet tillämpa de lagar, som äro gällande, så har jag ansett mig för öfrigt böra anmärka, att det medel, som a motio.ären blifvit föreslaget till kustbevakning med kronans fartyg, redan är af erfarenheten vissdt vara mindre användbart. Det ligger i sakens paiur, att då smugglaren blott behöfver några få timmar ör ett vid ett afpassadt tillfälle nauerid ifråa främmande kust öfeerfara till den sverska, så måste d-t vara helt och hållet en slump, om den seglande bevataren påtraffar lurendrejaren. Dean bevaksing, som verksammast kan förexomma överträdelserna, utgöres fråa landssidan, då kusten är öppen, eller der skärgård fiares, ef smärre patrullsrande farkoster. ÅA de kostnader, som utgå till större seglande fartygs urustande stuile, som jag tror, en fjerdedel, anvärd tör koctroll rnes förstärkande på öretämnde sätt, verka swoma äddamål. Jemte det jag håller motiorären räkning för hans framställning i råzen för Örigt, år jag slutigean, erinra, att något särskildt avslag af Rikets Sänder till tulibe-akai-gens förstärkande icke synes beböfligt för ändemålets vinnande, emedan utgit:an-lsget ör, tullbevakuingen är ett förslagsarslag, och Risets Ständer vid sista riksdagen redan ultryciligsn förslarat, att det tillkommer Kongl. Moaj:. att till tusbevakniogen af tull-intagten anvisa så stor: belopp, som for ändamålet finnes erforderligt. Jag anhåller, att dessa anmärknisgar få åtfölja remissen sill vederb. U:skott. Hr ROSENBLAD. BERNHARD. Till de skäl. som den sista värde talaren an:o:t argående vådan att u: phäfva rättigheten til! kreditupplag, anvh Her jag att få tillagga några ytterligare, hvilka torde visa att en sådan ätgärd, långt ifrån att befrämja myntvärdets upprätthållande, sku!le direkt motverka detta ändåmål. Rättigheten tiil kreditupplag medör för våra köpmän dena ördelen, aut ifrån afliksna orter, der varorne kusna tagas för bästa priset, större qvåntitåter kunna hemöras af de varor som mest förbrukas. Det är kändt att socker och kaffe, som äro våra förpåamsta utlärdska konsumtionsantiklar, fö:as dir: kt hufvudsakligen frår Brasilien och äfven från Indien. D-raf har svenska frakthandeln stora fördeler; svebska sjömanskapet uppöfvas 0. s. v., och derjemte-har handelsvågen den vinsten, att dessa varör betatäsmed lägre priser än de kosta i Europa. Skulle nu den svenska köpmannen underkastas den olägerheten, att genast få betala tull för de dyrbara laddningar af sådane varor han bemfört, skulle detta ofruktbart ökå de kapitaler han måste i denaa rörelss nediegga; ön kännbar svårichet i vårt land, med dess kredit-och penninoge-brist. Jag förmodar att den värde motiotjä? ran hemtat sitt förslag från Amerika, der en förut i detta fall medgifven rätt blifvit upshäfver. Denna åtgärd var likväl derstädes föranledd af stora förluster och sjelfva rättigheten 2f annan art. Tulikammaren egde nemiigen rättigheten att utlemna varorne på kredit åt de respektive handelshus, för hvilka de hade förtroende. Vid de stora bankrutter, som der egde rum, blef skattkammaren högst betydligt lidande, och i anledning deraf be-löt kongressen att upphäfva denna rättighet. I afreenda på förstärkning af tull: bevakningen, åberopar jsg den motion, som jag sjelf i detta ämne afgifvit. ————— LL rrr— — — ——?—? --L i — LJ