Hivaf syns han tydligt gett besked, Att han, när allt kommer väl till slutet, (Om hen ock just icke varit med Då man uppfarn det fatsla krutet), Dock som Statsråd kunnat bli ett Jjus, Om ej Döden annat konsulterat Och vår Hjelte, utan prut och krus, Från båd stadsoch statskonselj citerat. Så, ty värr! tog alltför tidigt slut Hans riksgagneliga paners knoppuing! Tröstom oss likväl med den förhoppning, Att: med honom slägten ej dött ut. Månn ej Skråköping, den staden god, Sin patriotism att här få visa, Honom resr vill en ärestod? — — Om så är, han ock förtjent sin visa. PEREGRINUS WALDNER: