Aftonbladet – 9 oktober 1844, sida 2

voro djerfva satser; men man borde besinna, att den makt! till utrikes handelns reglerande, som konstitutionen uppdrog åt federala lagstiftningen, icke var ämnad till gynnande af vissa intressen på andras bekostnad, utan egentligen till handelns skydd på utrikes orter och till enhets bibehållande för alla hamnar inom Unionen. Då man ville på inhemska näringar tillämpa ett procrustiskt system, sträckande några och stympande andra, så var det en tom fras att säga, det åkerbrukarens, plantörens och fabrikantens intressen voro desamma öfver hela Unionen. Åntagom att Unionen fredligt upplöstes i tre serskilda konfederationer, så att en bestode af de norra och medlersta staterna, en af de vestra och nordvestra, en af de södra och sydvestra, skuile icke lagstiftningen för handeln blifva helt olika i hvar och en af dessa konfederationer? Herr Mac Duffi: slöt med en erinran till fabrikanterne och deras beskyddare, att en punkt funnes öfver hvilken förtryck ej kunde uthärdas, hvarken a! den lägsta slaf, elier den laglydigsste medborgare. (Slutet följer.) KORRESPONDENS ARTIKEL. ; Berlin, i September 1844. Berlin är i detta ögonbiick besökt af en utomordentlig mängd resande, som bhfvit hitiåckade gsenom Slöjdexpositionen, till hvilken nu äfven kommit Konstakademieas exposition. I afseende på den förra har man med tillfredsställelse sett huru högst betydligt den närmat sig fullständigheten, sedan den blifvit öppnad; vi kunna deri successilt skåda vidden och betydenhbeten af vårt tyska näringslif. I yllevaror, kläden, finare spånader af blandade råämnen, samt grölfre bomullsvälfnader, kunna vi mäta oss med de mest framskridna nationer; men i finare bomullsvaror stå vi ansenligt bakom Frankrike och England, huvudsakligea derigenom att denna industri saknar behörigt skydd för att uthålla medtäflan. Englands bemödanden, vid tyska tulllöreningens sednaste kongress i Berlin och Siwuttgart, att förekomma en förhöjd skyddstull på ullgara, ylle väfnader och finare bomullsvaror, ha till största delen lyckats: tullen beräknas ej efter varornas finhet, utan efter deras vigt, och detta är orsaken hvarföre vi nödgas inskränka oss till gröfre tillverkningar. I läderarbeten och finare gjutsaker, vapen och åtskilliga verktyg, visar sig deremot vår slöjdflit ganska rikhbaltig och långt hunnen. Afvenså förekommer en stor mängd machiner, från: mer än tjugo stora fabriker, såsom ångmachiner, ång vagnar och alla slags fabriksmachinerier. Tillverkningar af silfver och guld, dyrbara bordsprydnader och vaser utmärka sig mera genom smak och ypperligt arbete, än genom stort antal; deremot ser man en ofantlig mängd af bronsarbeten, kristallvaror, postlin och glas. Linneväfverierna i Schlesien och Westfalen ha lemnat sina finaste och vackraste tllverkningar och ådagalägga i synnerhet hvad tysk handspånad förmår, utan bistånd af något siags machineri. Hir fionas linneväfnader om 352 Berlineralnar, till 200 Rihr, alltså nära 4 Rihr Preussiskt för alnen (8 rdr 43 sk. rgds tör Svensk alpv); lika fina och utmärkta äro damastväfvaderna och — hvari Berlin står främst — sefirgarn och tapisserier deraf, Berlin asätter årligen för 2 till 3 millioner Thaler (5,200,000 till 7,800,000 rdr rgds) endast af sistnamnda varor, för det mesta till Eogland och Amerika. Lika vidsträckt är handeln med finare träarbeten cch med musikaliska instrumenter, af hvilka ock en hel sal befinnes upptagen vid expositionen. Värdet af samtliga expositionsartiklarne uppskattas till halfannan Milton Inater; mon också har man gjort Mycket för att framkalla detta öfverflöd. Belöningsmedaljer af guld komma att tilldelas sådana producenter, som företrädesvis utmärkt sig; hvad som e) Qqvarstadnar här, hemsindes kostnadsfritt; tsalrika beställningar ske på de bättre artiklarnae; .anska mycket afsättes omedelbart, och slutligen har bärvarande Polytecbniska Samfund inrättat ett lotteri, af hvilket en mängd varor uppköpas till bortlottning emellan deltagarne. Hvar lott kostar 4 Thaler; 40,000 lotter äro redan sålda; men försäljningsbeloppet kommer sannolikt att ördubblas innan expos tionstidens slut. Lottägarue vinna, i sämsta faltet, en bronsmedalj, preglad t:ll åmivnelse af expositionen; men de högsta vinsterna bestå af dyrbara artiklar, ända till ett värde af 4000 Thaler. — Det är otvifvelaktigt att närvarande exposition kan anses för ett ganska lyckligt företag. Industrien har derigenom vunnit en stor seger, och de fredliga yrkena tagit ett väldigt steg, i trots af företrädesanspråken inom soldatriket, som Preussen vanligen kallas. Man har här lärt inse Tysklands höga ståndpunkt i afseende på slöjdutveckling och rörlig rikedom; KET NN AA EEE TNT EEE ARNE RES ENENDE ROTE