Aftonbladet – 7 oktober 1844, sida 2

Hr Baillet. J2, då de ozynssmma intrycken redan slagit an. Bleiry. Det är just det som man önskar, Hr Yves. Här är icke fråga om att hviska i öronen; det handlar om att få veta buruvida vi ku:na få utöfva vårt embete i frihet. Det är också ett offentligt embete att försvara menpniskor, hvilka orättvist blifvit ställda under den förfärligaste anklagelse; det är i samhällets namn, som vi tala, och om man uzder försvaret icke är berittigad att framställa en anmärkning der, hva:est den synes nödvändig, är det bättre ati försvararne afsäga sig sitt kall. Presidenten. Ännu en gång försvararne skola erhå Ia fullt tillfälle att framställa sina anmärkningsr, men under förhöret tillåter jag icke, att mean afbryter mig; jag medger icke ens att man ser tecken till bifall eller ogillande. Hr Baillet. Det är för strängt; då är det bättre att vi aflägsna oss. (De anklagades tre advokater stisa opp och lemna salen.) . Blåry, (med häftighet). Nå väl, efter våra försvrare hafva blifvit bragta till tystnad, skall jag försvara mig sjel; jag skall svara på allt, ty jag är stark i mn oskuld. Genera!-prokuratorn. Då de advokater som de anklagade volt hava dragit sig tillbaka, begär jag ait täten ville utse advokater. Bleiry, (allt häftigare). Jag skall icke snlaga det. Presidenten. Sessionen upphör för en fjerdedels timm2. (Domstolen dager sig tillbaka; den lifligaste röreise vis:r sig i sessionsrummet.) Då sessionen börjar, inträda de tre försvararre åter i salen och, efter att hafva underrättat sig om huruvida förhöret var sutadt, intaga de sina platser. Presidenten anmärker likheten emellan jinitialbokstäfverne B. G., hvarmed de näsdukar voro märkte, som funnos hos l:ket, och de initialbokstälver, som funnos på Betrys linne.