Aftonbladet – 4 september 1844, sida 2

RIESDAGEN. BISKOP AGARDHS ANFÖRANDE I PRESTESTÅN DET, RÖRANDE STÄLLNINGEN I LANDET. Hvad nationen väntar af nu församlade Riket Ständer är otvilvelaktigt att serskild uppmärk. samhet egnas åt den närvarande bekymmersam ma penningeställningen. Då år 4834 den nya organisationen af vår penningeväsende infördes, skedde det under före. speglande af ett nytt och gyllene tidehvarf, som ansågs derefter skola inträda. Landets rörelse kapital skulle förökas; krediten skulle utveckl: sig i alla riktningar; utländska kapitaler skulle ioflyta sjelfmant; räntan skulle nedsättas; vår: näringar skulle vinna en dittills saknad framgång vår handel skulle erhålla en utomordentlig liflig. het, och välståndet skulle utbreda sig ända nec till arbetarens koja. Huru hafva dessa utsigter nu efter snart tic år gått i fullbordan? En kort jemförelse emellan tillståndet i landel före realisationer, och det nuvarande, skall görs detta klart. År 4834 utgjorde riksbankens rörelsekapita! 34 millioner rdr bko. Ar 48442 är detta rörelsekspital nedsjunket till 23 millioner, hvaraf endast 49 äro verkligen i omlopp. Före år 4834 var förhållandet emellan skatterne och utelöpande sedelstocken, som 42 till 30; d v. s. den sednare utgjorde 21, gånger skatternas belopp. År 4822 är förhållandet som 12 till 19; d v. s, den selnare utgör blott 1, gånger skatternas belopp. Är 1834 hade riksbanken en metallisk hassa, hopsamlad under den föregående tiden till ett värde af ölver 46 millioner rdr bko, hvilken genom köp kort derefter eller år 1836 ökades till 49 millioner. År 1844, eller 8 år derefter, äro dessa 49 millioner sammansmälte till 8, så att 44 millioner under denna korta tid gått ur landet. År 4834 förhöll sig bankens metalliska kassa till dess sedelstock bättre än 4 till 2, d. v. s. kassan var nära hälften af sedelstocken, och 1336 var den till och med öfver hälften, således vida öfver hvad den är i någon annan af Earopas riksbanker. År 48442 utgör metalliska kassan icke mer än omkring 1; deraf, samt ungefär 2 millioner rdr sv. bko mindre än reglementet föreskri(ver. Den har fallit under det belopp Rikets Ständer ansett den kunna och böra falla. År 4834 hade Sverge ingen fast utländsk skuld. År 4844 fiona vi dels landets bruksegendomar betungade med en skuld af omkring 40 millioner, hvaraf största delen utgör fordringar i utlänningars händer; dels riksbanken sjelf i begrepp att upptaga ett utländskt lån till ett värde af 52, millioner rdr sv. bko; d. Vv. 8 att på mindre än 40 år Sverge ådragit sig em utländsk skuld af omkring 45 millioner. Före år 1834 hade Sverge en så stor öfvervigt på sin utländska handel, att det kunde i banken årligen upplägga ett betydligt quantum ilfver och guld såsom öfverskott. Efter år 18353