Aftonbladet – 23 augusti 1844, sida 2

att nästan alla hanctverkare 1 ritets smastader skulie efter detsamma förlora sin rösträtt. Datär för att öfvertyga der, som vill låta dira sg al dylika falska förespegslingar, som vi förskaffat oss del af taxeringslängderne för städerne inom Upsala län, och nozgrannt uppgjort nedanstående tabå för röstberökningen inom dem. För vederköraaode embetsmäns godhetsfulla biträde vid utdraget ur taxeriogslängderze stanna vii förbindelse. Sjelfva siff:orae torde ran åtminstone icke kunna jäfvs, om man än vill vara stockblind för de resultater, sym kunna dragas deraf. — Ett undantag från de öfriga småstiderne göra Upsala och Lund samt Jönköpisg, Christisnstad och Carlskrona, genom den större embetsmannspersons! der finare, i förbållandoa till de öfrige smästö men huru litet äfven densa embetsmann: personal sku!ls efter det nya förslaget kunna öfverfygla borgerskeapet vid röstring, inses lätt af förhållandet med Upscla, hvarest finnas 442 löniagande röstberättigade embetsmän och 8 pensionerade, summa 420, af hvilka hkväl en del Hafva jord eller hus, och således äfven för den rösträttighet, och som väl tll en del hafva samma intressen alt bevaka, som andra huseller jordegare i städerne. Dessa 420 emhetsmäns röster i och för tjenusten förhålla sig till hela röstantalet för Upsal?, som 420 : 826,34 Upsala stad beböfver siledes 10ae Trukta för något öfvertag af Akademien. Tablåen upplyser närmare härom. Vidare ses af tablåen, att icke mindre än 449 borgare, hand!ande, handtverkare och näringsidkare njuta rösträttighet för sin rörelse med ett antal af 477 röster. Af dem äro 81 egare till jord eller bus af mer än 1000 r:dr b:ko taxeringsvärde, hvarföre de erhålla 468 röster, samt 442 af jord och hus till lägre taxeringsvärde än 4000 r:dr, med tillsammans 37,77 röster. Skulle man möjligtvis hafva en konflikt emellan stridiga åsigter hos borgerskapets ladamöter och enskilde gårdsegare i städerne, så upplyser tablåen, att borgerskepet har inalles 382 röster mot de enskilde gårdsegarnes 228, af hvilka en stor del utgöras af sådane borgare, som afsagt sig sitt burskap, och väl ej i allmänhet kunna anses vara afvogt sinnade mot borgerskapets bästa; ty att städerna egentligen böra vara säte för handtverkerier, handel och öfrige näringar, och således dessas bästa befrämjas, att städerne ej egentligen bott behöfva lefva på åkerbruket, inser väl hvar och en, som tänkt öfver städernes natur och ändamå Hvad som för öfrigt i afseende på Upsala kan anmärkas, är att icke mindre ön 70 handtverkare äro bott taxerade till 8 r:dr bevillning, hvilken således icke motsvarar en inkomst af 200 r:dr b:ko. Lgge vi dessas röster till, beräknade efter 200 1:drs inkomst, då man väl ej kan supponera möjligheten för dem, att här lefva uader 200 r:dr b:ko årlig inkomst, så blifver resultatet, att Upsala, som väl ej kan kallas annat än småstad, (åtminstone icke är den ibland de två eller tre största, näst Stockholm, hvilka, efter motståndarnes till det nya representationsförslaget påstående, skulle vara de enda, som erhölle rösträttigbet) gifver ett evident exempel på en emåstad, hvarest handtverkarne alldeles icke äro vanlottade vid röstberäkning efter det nya förslaget. Hvad Enköping åter vidkommer, som år 1842 blott hade 4261 innevånare, och således icke kan skryta med serdeles utseende af stad, så är vwisserligen förhållandet det, att få handtverkare erhålla rösträttigbet för ivkomsten af sitt handtverk, men de äro dock åtmins!oze 3, som äro uppskattade för sin rörelse till 40 r:dr och deröfver. Ibland de öfrige finnas flere handtverkare, som blott äro uppskattade till 4 ä 5—7 r:drs bevillning, eburu de hafva gesäll och en eller annan lärling till sitt biträde. Huruvida det är dem möjligt att lefva i Enköping utsn 200 ridrs inkomst af sitt bandtverk, känna vi ej. Dessa sakma rösträttighet för sitt bandtverk, och det med rätta just derföre, att de troligen hafva mindre inkomster af silt handtverk, än mången sockneskräddare och skomakare, hvilka äfven sakna rösträttighet för sitt handtverk. Enköping är icke någon stad, som egentligen lefver på stadsnäringar, utan jordoch trädgårdsbruk är der hufvudnäring, den öfriga rörelsen binäring. Då förhållandet så är, och det under århuzdraden visat sig, alt någon annan mera stadsenlig industri der icke kan utbilda sig, än jordbruket, få kan staden ej gerna annorlunda betraktas, än en väl skött åkerbrukskoloni, som gerna kan undvara sin rösträttighet för stadsprivilegier. Emellertid har största delen af handtverkarne rösträttighet för hus och jord, hvarom tablåen närmare upplyser. 452 borgare rösta för jord och egendom med 96 och en balf röst, hvaraf 34 för egendom af 4000 r:drs vörde och deröver. Ej heller synes jordbrukarne der böra komma i någon farlig konflikt med handtverkarne, emedan desse just genom sin betydliga jordoch husegendom alltid kuana hålla stången mot de öfriges interesse. Slutligen inse vi icke hvarföre ej Enköping efter nya representationsförslaget kan undvara egen representant, då staden på sednare tider sällan begegnat sig af den nuvarande rättigheten, utan förenat sig med någon annan stad. När en stad icke längre motsvarar sitt ändamål, utan urartar derifrån, må ock gerna de privilegier, som skyddat densamma till andras förfång, upphöra. Ritt och sannieg bör ske alla, och isynnerbet icke ett ringare antal ssmhällsmedlemmar pjuta en förmån till förfång och skada för ett mångdubbelt större antal. Ännu ett inkast emot den projakterade Vallagen hafva de gamla privilegii-anhängarne fram