Aftonbladet – 9 augusti 1844, sida 3

1ANSaAnNdab.) Jemförelse emellan Solen och Svenska Ståndsrepresentationen. Fråga: Är rörelse, förändring, en vanlig egenskap hos hvarje skapadt ting? Svar: Ja. Fr. Finnes likväl ingenting som gör undantag bärifrån? : Sv. Jo, tvänne ting. Fr. Hvilka äro de? Sv. Solen och den Svenska Ståndsrepresentationen. Fr. Men hvad frambringa då dessa? Sv. Den ena: gräs; den andra: ogräs. Fr. Huru gammal är solen? Sv. Många tusen år. Fr. Huru gammal är ståndsrepresentationen? Sv. Ändå mycket äldrelj Fr. Men gå de då aldrig sönder? Sv. Aldrig! Fr. Hvarföre går solen aldrig sönder? Sv. Ty den är grundad på oförgänglighet. Fr. Hvarföre går ståndsrepresentationen aldrig sönder? Sv. Ty den är grundad på söndring. Fr. Ar solen mycket ljus? Sv. Ja. Fr. Är ståndsrepresentationen mycket ljus? Sv. Jol Fr. Hafva de för öfrigt någon likhet? Sv. Ja, de hafva stora fläckar. Fr. Hvad förorsakas deraf? Sv. Att himlen gråter och svenska folket gråter. Fr. Hafva de ock någon olikhet? Sv. Ja, den ena är rund; men den andra fyrsidig. Fr. Hvaraf deriveras ordet: Ståndsrepresentation? , Sv. Af ordet: Stå, stå stilla. Fr. Hvilka fröjdar solen mest? Sv. Dem som äro vakna. Fr. Hvilka fröjdar ståndsrepresentationen mest? Sv. Dem som sofva. Fr. Ar det godt att sofva? Sv. Ja. Fr. Är ståndsrepresentationen god? Sv. Ja. Fr. Hvilka draga mesta nyttan af solen? Sv. Borgare och bönder. Fr. Hvilka draga mesta nyttan af ståndsrepresentationen? Sv. Adel och prester. Fr. När upphör solen att lysa? Sv. När Gud vill Fr. När upphör ståndsrepresentationen? Sv. När Svenska folket vill. fees ————— S ss (Insändt.) EN BÖN OM RÄDDNING åt de två som drunkna i Sverige hvar tredje dag. För omkriog fem veckor sedan meddelade Aftonbladet (2 428) beskrifriog och ritning på en räddningsgördel, till tjenst för personer, som färdas till sjöss eller öfver svag is. Insändaren af närvarande uppsats fann gördeln så enkel och lätt anskaffad, att han genast lät förfärdiga en sådan, till egna försök. Insändaren är väl sjelf en gammal man, som aldrig lärt att simma och först för omkring tre år sedan blifvit mera förtrogen med vattnet, genom en Gräfenberger-kur, men sedermera ofta och gerna badat i öppna sjön; han beslöt likväl ru att äfven lära sig simma, med tillhjelp af den nya gördeln; och detta lyckades förträfligt samt oförmodadt snart. Han har äfven försökt att kasta sig i vattnet oafklädd, men med sin gördel, och funnit att han af denne icke blott uppbäres fullkomligt, utan ait han kan i vattnet medföra en sten af långt större tyngd än någon i vattnet liggande menniskas; så att han nu mera ej drager i betänkande att, utrustad med sin gördel, störta sig efter en drunknande, viss på att kunna rädda honom. Beklagligen torde dock den vackra uppfinningen och Aftonbladets humana syfte med dess kringspridande icke hafva väckt samma uppmärksamhet öfver allt, som hos insändaren; han slutar så deraf, att sedan d. 6 Juni, då räddningsmedlet fanns uppgifvet, hafva tidningarne innehållit polisunderrättelser och landsortsnyheter om icke mindre än tjugofyra (24) menviskolifs förlust genom drunkning, nemligen 44 i Stockholm och 40 i landsorterna, således på omkring 5 veckor två drunknade för hvar tredje deg, oberäknadt de sannolikt ej så få, om hvilka ingenting blifvit nämnt i någon tidning. Detta är ändå icke hela det kända antalet af sådara olyckliga under denna korta tid; insändarens har med sorgfällighet frånräknat dem, som icke skulle! b kunnat räddas, eller hvilkas dödsomständigheter is vattnet varit okända; del uppgina beloppet innefatti ar blott sådana, som sannolikt skulle kunnat rädlas, om antingen de sjelfva, eller någon i deras sällki kap, eller någon strandbo i grannskapet, varit först jedd med ifrågavarande hjelpmedel. h Efter denna bedröfliga öfverräkning har insändaren bi insett såsom en trängande nödvändighet, att någon m tgärd vidtages emot ett så lättsinnigt slöseri med m nenniskolif, och han har kännt sig uppfordrad afm noralisk pligt till det lilla bidrag, som ban ser sig ha ri illfälle att framlägga i sina egna erfarenhetsrön om al let ofvanuppgifna räddningsmedicts pålitlighet, under n: ippmaning till hvarje vän af menskligheten ait skyndC amt förse sig dermed. Gördeln kostar blott 4 rdr)st ko; men hvilket rikare vederlag kan man väl tänka) Dbc ig för denna lilla utgift, än tillfredsställelsen att möj-3e igen derigenom kunna rädda en medmenniska urpi ifsfara ? tminstone tycks det, att ett eller annat)ke xemplar af detta slag: gördlar icke borde saknassö land inventarierna på något fartyg, någon lotsbåtlil ch isynnerhet ej på någon ibland de segelslupar, med) fa 0 till 1008procents större segelarca i proportion tilllst kråf och last än något linieskepps eller handelsfarygs, hvilka årligen medföra så mycken mansspillan ) ar Ör ro3 skull, i våra sjöstäder. fo Slutligen tycks det, att någon spekulant, som ville nu lålla dylika gördlar förärdigada af finnra alluan maten In CC cm NR mn mm mm Mm 2 NM EP fe ft IN ka OR Ög nn