Aftonbladet – 6 augusti 1844, sida 2

DE STATISTISKA ARGUMENTERNA EMOT DET NYA REPRESENTATIONSFÖRSLAGET. (Slut från M 174.) oBland de se. k. statistiska bevisen emot dei aya representationsförsazet, hafva vi äfven nämnt om en liten brochyr, kallad: Nya vallegen, tilllämpad i afseende på röslernas agifvande för a!lmoge och mindre hemmansegare å ena, samt adel och ståndspersoner å andra sidun,, hvilker blifvit utskickad med Atonbladet till landsorten. Densa brochyr utreder likväl ännu mindre sanna förbållandet, än de förut anmälde tabellerna angående Skarsborgs och St. Kopparbergs län. Den biogade tabellen, som är ämnad att utvisa huru rösträttigheten utfaller efter det hvilande repre-entationsörslaget i hvarje socken af hela Nyköpings och Örebro, samt tre fögderier af Stora Kopparbergs lön, är, besynnerligt nog, så uppställd, att man endast i ena kolumnen ken se taxeringsvärdet och ,röstantalet, för adeln och hvad författaren kallar ståndspersoner, utan att likväl närmare definera hvad han dermed rcenar; samt i den andra kolumnen för allmogen, utan alt närmare bestämmes, hvad andel i denna kolumn det nuvarande bondeståndet och de nu orepresenterade klasserna serskilt kunna ega. Man finner således, att då en stor mängd ru orepresenterade, af den jordbrukande klassen finnes intagne i denna sednare kolumn och hvilka, såsom vi redan vis tiden förra art:keln, t. ex, i fråga om Södertörn, möjligen kunna utgöra lika många röster, som sjelfva bondeståndet, och snledning är, att förf. till och med i dezna koumn insatt boställsinnehafvares m. fl. röster, så skall naturligtvis allmogens röstantal visa sig vara alldeles öfverdrifvet större, än verkliga förhbålandet, Osktadt allt detta, kan man likvöl af förs egna uppiifter finna, att i Nyköpings läns 90 socknar, adeln och stånds personerna alldeles uteslutande tillsätta valmännen i 20 af dessa, samt i 46 socknar endast behöfva samverkan af några få röster iblsnd de öfriga klasserna, för att äfven der bestämma valmansvalen. Om, under sådana förbållanden, proportionen än skulle något förändras vid sockcarnes indening i distrikter, så kommer valens resu tat till en stor del att bero äfven af de förmögnare och upplystsre klasserna, heldst då sammanchällighet och ett talrikt bivistande af valförsamlingarne är lättare att åstadkomma för dem, in för de mindre förmögne, hvilkas Yiyg röster dessutom icke lätt uppväga de andras hela, och ota fördubblade röster. Förf. bar påfunnit den klyftiga invändniogen, att mängden af nationen, allmogen sje:f, icke skulle vilja vid sockenstämman införa samma röstberäkningssält, som nu föreslås i vallagen; och utrovar: om reformen skall ske, så låt den börja i sockenstämman., Vi för vår del tro, att äfven letta hvarkea vore så betänkligt eller omöjligt, om frågan angick sådane ärenden, som nu der afsÖras genom allmän röstniog; men hvarje tönkande man målte väl inse, att en stor del af de ärenlen, som i sockenstämma förekomma, äro af belt innan natur, än lagstitninssärender, och att ecent-!