bar affärer, i stället för den motviljx han kände att nu visa sig för sina bekanta. — 1 deg var stor diner hos hertigen af Choi seul, sade chevalieren; sångerskan Constance Ag nano väntades förgäfves. Denna gången her dt slagit dina rivaler ur brädet; men akta dig Må rehoult; man intrigerar emot dig; hertigen ha beslutat att sjel! rycka ifrån dig din eröfring. — Måtte jag ofta få tillfälle att fira dylik triurafer, svarade baronen i en mera stolt äl varm ton. Constance är en qvinna af den star kaste vilja och jag fruktar icke för hennes kärlek — Missbruka icke detta ord. Kärlek äro en dast våra likar möktige; sådana der damer af an dra klassen, isynnerhet de, som tillhöra konsten gebiet, känna endast fåfänga och egennytta. Mei låtom oss tala härom ytterligare om åtta dagar — Nej, jag vill nu genast bevisa, att du ha orätt, utropade Mårehoult, som af chevalieren tvifvel och underrättelsen att hertigen af Choi seul änru hoppades vinna Constance, blivit för satt i eld och låga. — Constance exer det mes älskvärda hjerta, som jag någonsin funnit och de största känslighet. Hon motarbetar sin böjele ie. emedan hon ieke tilltror mig ega no heständishet. Likasom hon tillbakavisat alla ly sande avbud, hvilka jag gjort henne, så har hol fyen kämpat mot min passion. Men hon vor icke en qvinna, om hon icke till slut gaf efte för en passion, hvilken till all lycka icke brinne starkare hos mig, än hos henne sjelf. Hertiger må bjuda hvad ban vill; hennes hjerta kan en dast eröfras genorn ett bjerta och alla hans an slag skola stranda. — Hertigens af Choiseul slott i Chantelouj