Aftonbladet – 11 juli 1844, sida 2

del varit rådande, stt ofvannämnda upplaga säkerligen skall blifva för mången välkommen. Man måste erkänna, att denna kateches är, i sitt slag, både systematiskt och populärt utarbetad, och i flera fall i detta hänseende har företrädet framför vår egen Lutherska, då man nemligen icke afser sjelfva skiljaktigheten i dogme:na. Den innehåller derjemte i sina föreskrifter om menniskans pligter, en så ren och vacker sedlighet; att detta kapitel med uppbyggelse kan läsas äfven at den kristna församlingen. Bokens innehåll är indelzdt. som följer: Ieledning. Första Hufvudstycket: Tron. Om Tron i allmänhet. Tron på Gud. Tron på Uppenbarelsen. Om den Heliga Skrift och dess tolkning. Om de Tio Buden. Tron på belöning och straff. Andre Hufvudstycket: Kärleken. Om Kärleken i allmänhet. Om Bönen. Om Kärleken till vår nästa. Om Kärleken till oss sjelfva. Om Ceremonialbuden. Om Gudsfruktan. Om Synden och Bättringen. Tredje Hufvudstycket: Hoppet. Om Hoppet. Ett utdrag af det andra hufvudstycket, om kärleken, skall sannolikt intressera läsaren, hvarföre vi meddela den delen, som handiar om kärleken till nästan och om kärleken till oss sjelfva. Härvid anmärkes endast, att hvarje svar efteråt följes af bibelspråk, hvilka vi ej upptsca: 4. Hvad innebär det, att vi, af kärlek till Gud, skola älska vår nästa? AÅttvi så skola älska Gud, att vi i vår medmenniska ära Hans afbild och sträfva att befordra hennes timliga och eviga väl. 2. ifuru lyder budet om kär!eken till vår nästa? Du skall älska din nästa, såsom dig sjelf; Jag är den Evige. 3. Hvad vill det säga, att älska sin nästa såsom sig sjelf? Att vi skola tänka och handla så emot vår nästa, som vi med rätta önska, att vår nästa måtte tänka och handla emot oss. 4. Hvilken är vår nästa? Hvarje menniska är vår nästa, vår broder; ty Gud är allas vår Skapare och Fader. 5. Hvaruti yttrar sig den sanna kärleken till vår nästa? Deruti, att vi bemöta hvar och en vänskapligt och kärleksfullt. 6. Hvad fordrar företrädesvis kärleken till vår nästa? Att vi söka befordra vår nästas timliga och eviga väl, så mycket det står i vår förmåga. 7. Hvad böra vi göra för att befordra vår nästas timliga väl? Vi böra visa oss rättvisa, billiga och välgörande, så väl i anseende till vår nästas lif och helsa som hans förmögenhet och ära. 8. Hvad böra vi göra för att befordra vår nästas eviga väl? Vi böra med försigtighet och på bästa möjliga sätt bidraga till vår nästas upplysning, förmana bonom till det goda, varna honcm för det onda och i synnerhet undervisa honom genom goda exempel. 9. Hvad står härmed i sammanhang? Att vi skola vara fredliga och försonliga mot vår nästa, förlåta honom hvad han brutit emot oss, och bedja Gud om förlåtelse för honom. Om kärleken till oss sjelfva. 4. Hvad innebär det, att vi, af kärlek till Gud, skola älska oss sjelfva på ett förnuftigt sätt ? Vi skola så älska Gud, att vi i oss ära Hans afbild och alltid hålla den helig. 2. När hålla vi oss heliga och älska oss sjelfva på ett förnuftigt sätt? Då vi hafva omsorg om vår sanna välfärd, såsom Gud fordrar. 3. Hvad innebär det, att hafva omsorg om vår sanna välfärd? Vi böra mer sörja för vårt eviga väl, för vår själs lycka, än för vårt timiiga, kroppsliga bästa. 4. När sörja vi för vår själs sanna väl? Då vi arbeta på våra själsförmögenheters utbildning. 5. Hvad menas dermed? 4. Vi böra flitigt öfva vårt förstånd, så att det tilltager i kunskap och lär känna Gud och Hans vilja. 292. Vi böra rikta vår vilja till det goda och förjaga alla onda böjelser ur vårt bjerta. 3. Vi böra vaka öfver vårt samvete, så att det blifver godt och osåradt. att det kan känna och dömma rätt. 6. Kunna vi sö:ja för vår sjä!s väl, utan att sörja för vårt kroppsliga välbefinnande? Nej. Kropp och själ äro så nära förenade med hvarandr2, att vi äfven måste hafva omsorg om vår kropps väl, då vi vi!ja befordra vår sjäs lycksalighet. 7. Huru skola vi sörja för vår kropps väl? Viskola sorgfälligt söka uppehålla vårt lif och vår helsa. 8. Hvarigenom kunna vi bibehålla vår helsa? Derigenum, att vi alltid äro glada och nöjda. 9. Hvad böra vi i synnerhet göra, för att ej sjelfva förstöra vår helsa? Vi böra sorgfälligt akta oss för all omåttlighet i sinnliga njutningar, för alltför starka sinnesrörelser, såsom vrede, ängsliga bekymmer och bedröfvelse, men i synnerhet för okyskbet. 40. Hvad behöfva vi, för att uppehålla vårt lif och vår helsa? Vi måste hafva vår nödiga utkomst för föda, bostad och kläder; vi skola söka att förvärfva den genom flit och arbetsamhet och att bibehålla der genom sparsamhet. 11. Hvad är motsatsen till flit och sparsamhet? Lättja och tröghet, slöseri och girighet. 412. Hvad är vidare nödvändigt för våt timliga väl-gäng? Ett godt namn; ty endast derigenom kunna vi förvärfva aktning, kärlek och förtroende hos våra medmenniskor. 43. Hvarigenom kunna vi förvärfva ett godt namn? Derigenom, att vi beflita oss om blygsamhet, ödmjukhet och tjenstaktighet, samt taga oss tillvara för dregirighet, högmod, stolthet och fåfänga.n Vi bifoga annu ett utdrag, angående hoppet på Messias, hvaraf visar sig, alt denna del af Judaraes tro, åtminstone såsom den numera förklaras, alldeles icke är så vidskeplig, som mången ansettk 4. Hvilket är Israelitiska religionens tredje hufvudstycke? Hoppet på Gud. 2, Hvad är hoppet? En fast förbidan och förtröstan på Herren och på allt det, som Han sagt och lofvat oss. OP TANNER APSSEREAS STET TENS RE ET NTE FOA SA Påstående, alt hon var styrman Rasks trolofvade fästmö; derigenom såg hon den sista skuggan vika ivrån sig och sin äras skeppsbrutna skuta å nyo