Aftonbladet – 6 juli 1844, sida 2

mänt nyttiga företag m.åm., förmåräman icke att tillegna sig eller bibehålla en obestridligen gagnelig försäkringsanstalt, likartad med dem, som Sverges äfven fattigaste landsorter af ålder egt, och som rikets flesta småstäder redan länge räknat bland) sina tillhörigheter. Ehuru nedslående detta förhållande måste förefalla, anser direktionen likväl sig icke ännu böra gifva allt förloradt. Försäkringarne hafva under den hittills förflutne tiden i medeltal för hvarje vecka uppgått till 200,000 Rdr; och om samma belopp för lika tid intill medlet af nästinstundande September kunde påräknas, skulle vid denna termin eller före d. 4 Oktober en summa, öfverstigande minimibeloppet, vara upphunnen, äfven om, såsom möjligen är att befara, dels flera af dem, hvilka redan tecknat sig, nödgas, för att icke sjelfva stå äfventyr, under väntan på ansvarigbteen i detta bolag, begära försäkring å annan ort, — dels några andra under dylik väntan kallna för företaget och, betviflande dess framgåog, ytterligare dröja att försäkringen fullfölja. Men å en annan sida är ock troligt, att i samma stund, som bolagets minimisumma, 5 millioner riksdaler, blifvit upphunnen och ansvarigheten i följd deraf vidtager, många, som nu återhållas af fruktan för totalbeloppets ringhet, skola i bolaget inträda. Till förekommande af retroaktiv afgiftsberäkning, samt till vinnande af reda och enkelhet vid debiteringen, vore ock önskligt, att försäkringsverket kunde ifrån och med d. 4 Oktober, som är försäkringsårets första dag, ikläda sig full ansvarighet för dittills tecknade värden. Af dessa anledningar och för att, så vidt på direktionen ankommer, söka bespara riket; hufvudstad förebråelsen att hafva handlöst låtit en vigtig inrättning falla; tvekar direktionen att tillstyrka verkets upplösande, innan åtminstone Elf ytterligare försök är gjordt att upprättbålla det. I sådant afseende och då, såsom förut är nämndt, många af Stockholms innevånare ifra emot denna för säkringsanstalt, egentligen af den uppgifne orsak, att reglementet utfäster arfvoden åt direktionens fem ledamöter och att dessa arfvoden, i följd deraf blifvit af herrar deputerada bestämda hvardera till 500 Rdr, anhålla direktionens nuvarande ledamöter, att få härmedelst förklara, att vi, ej allenast icke göra ringaste anspråk på utbekommandet af ifrågaställde arfyoden för den tid, som hittills förflutit, och hvilken måhända för nuvarande direktion medört större besvär, omsorger och bekymmer, än blifvande styrelser i denna inrättning, — om den en gång kommer till stånd, — kunna. få vidkännas; utan ock, att vi, direktionens ledamöter, så länge vi i sådan egenskap deltaga iverkets förvaltning och intilldess detsamma bunnit den styrka, att rättvisan af ofvannämde pekuniära ersättning för tidspilian och möda fuilt motsvaras af verkets förmåga, att denna ersättning meddela, för våra personer afsäga oss dessa arfvoden, glade i medvetandet, att äfven såmedelst i någon mån hafva bidragit till en god saks framgång. Dernäst återstår den i alla fall långt vigtigare frågan, huru denna försäkringsanstalt skall komma i verksamhet. Då direktionen nu underställer denna fråga herrar I deputerades bepröfvande, förnyar direktionen hvad I här ofvan blifvit yttradt, att framgången synes vara Isäker och betryggad, så snart ansvarigheten kan börja; och att, derest försäkringarnes summa vinner lenahanda successiva tillväxt hädanefter som hittills, sannolikt är, alt meranämnde ansvarighet skall kunna begynnas från och med den 4 nästinstundande Oktober. Med härå grundad förhoppning om möjligheten af inrättningens bestånd, tillstyrker direktionen för sin del, det herrar deputerade må tillåta direktionen att fortfarande emottaga och pröfva försäkringsansökningar, utan att förr, än Fem millioner riksdaler banko i värden blifvit till försäkriog uppgifna och antagna, ikläda bolaget ansvarighet och utfärda försäkringsbevis; men att herrar deputerade tillika må förordna att, så framt nämnde minimisumma icke varder före medlet af nästinstundande September månad upphunnen, direktionen skall kalla bolaget till förnyadt sammanträde, för att om verkets upplösning eller framtida upprätthållande meddela beslut. För den oförmodade händese likväl, att herrar deputerade ru skule anse inrävtningen icke vidare böra fortgå, utan genast skola upphöra, hvaröfver dock i sista rummet verkets principaler ega bes!uta, kan direktionen icke lemna obemäldt, att, i föjd af det uppdrag direktionen af berrar deputerade erhållit, att utse tjenstemän och en vaktmästare med bestämda löner, att hyra embetsrum, inköpa möbler, anskaffa skrifmaterialier m. m., detta brandstodsbolag redan häftar för åtskilliga skulder, hvilka detsamma, för att icke fela emot grannlagenhet och pligt, ovillkorligen måste gälda. Om äfven verkets båda tjenstemän äro beredvillige alt afstå från påräknad löneinkomst för den tid, hvarunder de innehat sina befattningar, torde det icke vara lämpligt, att fordra samma uppoffring af brandstodsbolagets vaktmästare, som för denna befattning lemnat ett yrke, hvilket gsf honom med hustru och barn tarfligt bröd, och, oaktadt daglig uppassning under de sistförflutne tre månaderna, dock bittills derföre icke uppburit någon vedergällning. Likaså måste hushyra, vedinköp, skrifmaterialier, boktryckareoch bokbindarearbete, utdrag af förteckningar och beskrifningar å fasta egendomar i Stockholms stad m. m., enligt bifogad specifikation, ersättas. Huru härmed må förfaras, öfverlemnar direktionen till herrar deputerades egen pröfoing, men, efter direktionens åsigt, bör ersättningsskyldigheten skäligen kunna fördelas på de summor, med hvilka verkets principaler å teckningslistan hos Stockholms magistrat förbundit sig att i bolaget deltaga. Direktionen undanbeder sig imedlertid förtroendet alt dessa bidragssummor infordra. På det beslut herrar deputerade i ämnet vidtaga, beror jemväl, huruvida direktionen skall med Stockholms stads brandförsäkringskontor äfsluta kontrakt TRE SSE REA a REA noch här,, — en större och en mindre gosse hade