Aftonbladet – 6 juli 1844, sida 2

en välsignad hustru. Ja, kära Pehr, vill du se en lycklig familj, så kom till mig. Det är den största raritet du kan visa mig, svarade jag, och i fall din målning eger sin verklighet, önskar jag hvarken att se konstskatter, gallerier eller hvilken herrlighet som heist här i staden. Hur tidigt får jag i morgon taga ditt paradis i ögnasigte, ty pu lär jag ej sova mycket i nati Klockan sju fara vi ut på landet, sade han, vill du följa med?, Jag gaf honom min band derpå; vi sade hvarandra god natt, och gingo hvar till sitt. Som sogt är, jag sof blott litet, och derunder drömde jag något tokverk, som jeg mins att jeg i mitt sextonde, sjuttonde år fullkomligt vaken drömt om, men som på långliga tider ej fallit mig in. Morgonen derpå stod jag på sexsleget vid min väns dörr. Justitierådet SY? sirligt ingraveradt i en biank messingsplåt visade, ait jag hade gått riktigt. Jag knackade: en silfverstämmas toner — som det heter i poesien — klingade: ;kom in! Jag steg på. En skön blondin med verkliga silkeslockar, insvept i en stor shawl, var ifrigt syssetsatt att påkläda eit balfvuxot flickebarn. Ar eder for hemma?, frågade jag fruntimret. Hon smålog och frågade vidare: Är det Justitierådet SS, som ni vill tala med? — Jag bejakade det. pJag skall straxt kalla min man., Derpå sväfvade hon in i ett sidorum, och återkom straxt derpå med min vär. Man höll henne om lifvet med ena handen och räckte mig den andra. Här föreställer jag dig,, sade han, )ru Justitierådinnan SY, den första hustru 1 Köpenbamn, och det är herr P. Sp., den första Jju:stöparen i Jutland. Det är min doiterp, fortfor han och pekade på den halfvuxna flickan,